United States or Syria ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag lärde känna där en man, Soldat för länge sedan, Nu ägde fänriks titel han, Men lyckan var i nedan. Gud vet det, hur han kom en dag Att bo i samma gård som jag. Jag såg mig då som en person Med få, ja, inga brister, Jag var student, på kondition, Och kallades, magister; Mitt "mensa" gaf mig öfverflöd, Den gamle åt på nåd sitt bröd.
Och på samma gång kände hon en oförklarlig smärta öfver att ej vara såsom de andra. Hvarför kunde hon ej taga verlden och menniskorna sådana de voro, hvarför skulle hon alltid se deras brister, vilja omskapa dem och känna sig otillfredsstäld? Är väl jag en smul bättre än de? tänkte hon. Nej, nej, jag är mycket oförnöjsammare, mycket mindre fördragsam, ödmjuk och tålig.
Kejsarinnan log med mildhet Och fann godt begynna åter: "Ofta, ofta har jag skattat deras lycka, Som ett mindre rike styra, Blott en ringa krets, som lätt ett vaksamt öga Mäta kan och öfverskåda. Hvilken sällhet att till alla kunna hinna, Kunna ordna alla brister Och en liten blomstergård af frid och lycka Blott med hjärtats vilja skapa!
Utan tvifvel äro alla barnets förgängliga uttryck, för sig tagna, brister; men de äro det blott för sig tagna; ty hos barnet äro de fullkomligheter.
Huru har jag icke med ångest vakat öfver henne, som en mor vakar öfver sitt mot förderfvet hastande barn, och med blödande hjerta, med deltagande vänskap visat honom hennes brister, visat honom huru litet hon svarar mot, hvad han ägde rätt att fordra!" "O Gud, Amina", afbröt henne den andra unga qvinnan, "talar du sanning, är det möjligt? Då är det ju du, som varit ormen i deras paradis".
Och furstinnan hörde budet, höjde rösten Och förkunnade och sade: "Mina barn, ifall min omsorg för ert bästa Har förbisett några brister, Är det unnadt den att yppa, hvad han önskar, Som vill träda fram och tala." Ingen yppade en önskan, ingen tycktes Vilja träda fram och tala; Tyst och knäböjd dröjde skaran, och den ena Såg med tvekan på den andra.
Styrelsen önskade afhjelpa dessa brister genom att stifta flera stipendier till uppmuntrande af finska språkets studium, och vände sig i denna afsigt till universitetets konsistorium. Kort efter sedan detta blifvit bekant, förfrågade sig Lönnrots vän Rabbe hos honom, huruvida han hade för afsigt att ansöka professuren i finska språket, som snart skulle anslås ledig.
Om Kungarne på Salamis det oaktadt aldrig blifvit något spelstycke, kan detta bero äfven på annat än dramatiska brister; en hufvudorsak ligger tvifvelsutan i dess främmande, antikartade innehåll.
Vid den sjunde skålen skedde en förfärlig allmän jordbäfning, kanske den, som omtalas i Es. 24:19, 20: "Jorden brister och brister, jorden remnar och remnar, jorden darrar och darrar, jorden raglar och raglar såsom en drucken och gungar såsom en hängmatta" o.s.v. Denna jordbäfning är sålunda verldsomfattande uti sina verkningar, och städer långt skilda från hvarandra beröras deraf.
Upphöjd vare du, HERREN, i din makt; vi vilja besjunga och lovsäga din hjältekraft. För sångmästaren, efter »Morgonrodnadens hind»; en psalm av David. Min Gud, min Gud, varför har du övergivit mig? Jag brister ut och klagar, men min frälsning är fjärran. Men Gud, jag ropar om dagen, men du svarar icke, så ock om natten, men jag får ingen ro.