Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 september 2025
Flickorna fingo ett äpple, som skräddarn själv skulle stoppa i fickan på dem; åt gubbarne stack han en ympkvist eller ett fröhus, som de skulle ha hem. Och så skulle de »stirra» på sammetsrosor och lejongap, astrar och dahlier, som växte i stora bunkar utmed grönsakssängarne.
En storväxt bjässe till karl steg fram ur trappmörkret, steg fram till bordet, rörde försiktigt vid Basilius, som alltjämt långsamt och sömnigt gnagde på sitt äpple. Vad är det med den här? Sväran rasplade på: Å, han var på vind och stal äpple och jag kom över'n så han blev lite skrämd av sig Ingenting annat, sade mannen, slog sig makligt ned i fållbänken.
Några flickor vandrade långs stranden, Och bland dessa Ivans sköna syster. När den veka Stojan henne märker, Tänds hans bröst af kärlek, och åt tärnan Kastar han ett äpple och ett kvitten. Men förtrytsam slängde Ivans syster Genast bort från sig hans gula kvitten, Och med foten stötte äpplet unnan. På den gröna marken föll hans kvitten, Äpplet åter i den svala böljan.
En fyllig, sidenfrasande fru med myndig min och högfärdigt, uppblåst ansigte stälde sig rakt framför honom, mönstrade honom helt öfver och frågade sedan. Hvem är det som skickat honom? Det är allt jag sjelf, det. Såå, hvad vill han ha härifrån? Ett äpple, eller hur? Neej, det får hon inte äta, kan jag tro. Hvem hon? Eva, vet jag. Hvad för en Eva? Hustru min, förstås.
Flickorna fingo ett äpple, som skräddarn själv skulle stoppa i fickan på dem; åt gubbarne stack han en ympkvist eller ett fröhus, som de skulle ha hem. Och så skulle de »stirra» på sammetsrosor och lejongap, astrar och dahlier, som växte i stora bunkar utmed grönsakssängarne.
Och sedan höllo mormor och jag hvarandra sällskap hela dagen i den tysta, trefliga vindskammaren. Hon prydde mig så vackert med sina goda, gamla händer, som redan darrade en smula, och vi fröjdade oss öfver hvarje rödt äpple och öfver hvarje förgylld nöt samt öfver alla de vackra ljusen och konfekten. Hon fann alltid den bästa platsen för hvarje sak.
Detta har den muntra gossen lyssnat till: "Ringa är, I alla, dock ert pris mot mitt, Nu är ingen här så skön, så skön som jag. Plocka vill jag dig, du strandens guldcitron, Skaka ned från trädet, gröna äpple, dig, Slå och bärga vill jag dig, oslagna äng, Skörda åter vill jag dig, oskurna korn, Sen, okyssta flicka, vill jag kyssa dig." Flacka fält, hur djupt du mig bedröfvar!
Hövdingen upplyfte det. Assim, sade han, jag giver dig min dotter till äkta, och till ett tecken därpå krossar jag detta... Håll, utbrast Assim, ni vet icke om jag vill ha henne. Jag fikar ej efter ett äpple, vari en annan bitit. Hövdingens ögonbryn rynkades, och hans läppar sammanpressades.
Detta har oslagna ängen lyssnat till: "Gröna äpple, ringa endast är ditt pris, Nu är ingen här så skön, så skön som jag." Detta har oskurna kornet lyssnat till: "Ringa är ditt pris dock, du oslagna äng, Nu är ingen här så skön, så skön som jag." Detta har okyssta flickan lyssnat till: "Ringa är ditt pris dock, du oskurna korn, Nu är ingen här så skön så skön som jag."
Vänta, vänta mitt fina lam! Ja, ja, bara du väl kommit i en förnäm och rik paschas harem, det blir andra dagar. Hvem vet, kanske köper dig sjelfve Padischah!" "Min mor, icke kan jag sofva. Icke orkar jag äta. Hvad klingar derute?" "Åh du mitt gyllne äpple. Det äro männen som lådsa krig. Sådant rör icke qvinnorna. Bry dig icke derom. Mitt silfvermoln, min gyllne fullmåne, ät dock denna sköna frukt.
Dagens Ord
Andra Tittar