Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Alma satte sig på brädet i båtens akter och stödde sig mot sin mans knä. John slätade hennes hår. "Säg mig nu en sak, Alma, som jag ofta har tänkt fråga dig om." "Hvad kan det vara?" "Mins du en kväll, det var under sista vintern, då jag kom hem och du satt vid pianot och spelade?" "Kort innan lilla Helmi blef född?" "Precis. Då hade du gråtit, jag såg det på dina ögon.
Det hördes snart från höga nord, när hären ryckte ned, Hur han var käck, hur han var stark, hur i hvar strid han stred. Så sad's, han fått medalj också, Det spordes snart, att han fått två; Ack, tänkte jag i hjärtat då, Den som fick vara med! Och vintern gick, och drifvan smalt, och det var lust och vår, Då kom ett bud: "Din fader dött, han dog för ädla sår."
Jag sköt undan både papper och penna och lät Sven störa mig så mycket han ville. Och det gläder mig nu. Här ute sjöng lille Sven, som han hade gjort hela vintern, och det var visst närmast för hans skull, som Elsa hade yrkat på, att vårt piano för en gångs skull fick följa med ut i skärgården.
Hämnden, granne, behöva vi människor inte sörja för. Vedergällningen kommer lika säkert som snön om vintern. Över henne råda makter, som äro visare och starkare än vi. Så ha vi inte stort mer att säga varann, Ulv Ulvsson. Tag nu upp bågen, eller om du föredrar svärdet, så gå in i stugan och hämta det. Ingen väntar mig i afton där hemma, och jag har god tid.
Erik såg brydd ut, han tummade på sin hatt, slutligen såg han upp: Kära, goda frun eller fröken, säg mig hvad är bättre att köpa af de två sakerna, när man har sju mark att spendera: en sådan der grann barnklädning åt lillan ... den hänger der i andra fönstret der bredvid, frun vet ... eller också åt henne den der korgen med jordgubbsbären med en ros i midten ... för mer kan det väl inte kosta än sju mark heller, fastän det är midt i vintern.
Men han vill icke sitta till bords med kättaren och tala om tidens frågor, ty nu finns det vittnen, och han har för övrigt så många andra att tala med, om också ingen förstår honom så väl som den otrogne. När han går, säger han, att han vill komma ut en hel dag och hälsa på mig. Här är för mycket folk om sommaren, menar han, och för litet om vintern.
Vintern, härjarns like, Som föröder nejden Och i sköfladt rike Tronar efter fejden, Satt med isad glafven Segrande på grafven, Dyster själf och mörk och kall som den.
Men bedjen att det icke må ske om vintern. Ty den tiden skall bliva 'en tid av vedermöda, så svår att dess like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse, från den tid då Gud skapade världen, intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.
När han blir varse mig, får han först en underlig glans i ögonen, som om han hade förtalat mig hela vintern och hade ont samvete, denna egendomliga glans, kanske uppkommen av en hornhinnans spänning, då pupillen skall vidgas för att kanske läsa i den andras ögon vad den tänker.
Förmögna skärkarlar finnas, men många äro nära fattigdomen, och några ytterligt fattiga, levande om vintern på saltlake, sillhuven och potatis. Fiskarens yrke, som liknar spelarens, ger icke grund till sparsamhet. En kupp gör honom förmögen i dag, och tron på lyckan uppstår genast med dess farliga följder.
Dagens Ord
Andra Tittar