Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 oktober 2025
Men så fort ung-Pekka kommit sig från sin undran, rusade han nedför backen och efter. Det var naturligt att han snafvade omkull i första taget. Men han steg upp igen, tog ny fart och kilade af i dammet direkt efter åkdonet, snabb som en ekorre. Maija med och Pikku sist.
Det bästa beständigt Kunde jag taga och tvangs att äta och dricka och frodas, Så att af dagar de bästa, jag haft, jag hade som fånge. Därför fatta blott mod; en människa är ju ock turken." Sådant talade där den gamle soldaten, och alla Hörde med undran hans ord, men den lätt försonade flickan Gaf om aftonens fest anordning och lämnade stugan.
Först sedan rösten tre gånger låtit höra sig, förmådde han svara, varefter den ropande med än högre röst lät förnimma följande befallning: När du hunnit till orten Palodes, så tillkännagiv, att den store Pan är död! Allas undran ökades och man överlade, vad som vore att göra.
Hans oro samlade sig slutligen i en enda brännpunkt: han satt tyst, stel och stirrande i sin hörnsoffa med undran på att intet bud kom. Han hörde en uppasserska slå i några dörrar till rum utanför. Han ropade på henne med dundrande stämma. Hon anlände i flygande. Ge mig en kopp te! sade han och såg vild ut. Van vid ovanliga resande, gick hon beskedligt sin väg, tigande och utan undran.
Och med undran och med kärlek sågo Bygdens flickor på den unga kämpen; Ty han stod, den starke Ojan Pavo, Som den höga furan ibland småskog, Och hans öga brann som himlens stjärna, Och hans panna lyste klar som dagen, Och hans gula hår föll på hans skuldror Som ett solglänst strömfall öfver fjället.
"Flicka", hördes hans ord omsider, "När jag ser dig, försvinner min själ Utan mål i din anblick, Som i dagen en dimma sprids. Ej jag äger ett namn, som minnet Stolt skall spara åt kommande år, Blek är kinden, min ungdom Vissnar tidigt i sorgens luft. Dock förstod jag att älska kraften, Fick för bragdernas ära en röst, Slog jag harpan, i undran Hörde Morven dess toners storm.
Hanna insöp den begärligt; den bar till henne en helsning från vaknande, sprittande lif och på samma gång ett afsked, som nästan kändes vemodsfullt. Tjensteflickan inträdde och sade, att en herre frågat efter fröken Rappe. Och då Hanna icke ville störa sina värdinnor, måste hon mottaga honom på sitt rum, full af undran hvad han kunde vilja henne.
Sedan skalade hon en åt sig, skar den i sex delar och började låta sig väl smaka. Tack, bästa Sara! sade Albert och tog emot sin apelsin. Därpå begärde han och fick låna hennes kniv till sönderstyckande av sin frukt. Han besåg kniven med en viss undran; den var utmärkt trubbig, ja alldeles rund i spetsen, utan att dock likna en bordskniv. I övrigt var den ny och tämligen vass på ena sidan.
"Ta' opp psalmen, Angela", sade Elsa. "Ta' Skogens fåglar". De här, i skogen ha redan börjat, de." "Skogens fåglar sjunga med ett glädtigt mod", sjöng Angela med stark, ren stämma. Alla barnen stämde in med. Ante och Maglena äfvenså, alldeles i undran öfver att de kunde samma sång som de fina herrskapsbarnen.
Jag såg för mig alla de växlande skiftningarna i hans anlete. Först uttrykte de blott förvåning, sedan undran, tvifvel, vrede. Jag känner inte igen dig, sade han. Det tror jag nog. Han ansåg mig oförmögen till själfförsvar och trodde sig obekymradt få trampa mina rättigheter under fötterna. Nu hade han fått inse sitt misstag. Jag var ingalunda en sådan stackare som han trott.
Dagens Ord
Andra Tittar