United States or Faroe Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Vi två hafva länge varit skilda, och hon liksom jag längtar efter återseendet." Full af kärlek hvilade Gud Faders blick barnet, som midt i himmelens härlighet längtade efter sin moder. "Jag skulle gärna vilja låta din moder komma hit och hvila ut efter allt sitt trogna arbete", sade han mildt.

De tänkte att Gud var deras klippa, och att Gud den Högste var deras förlossare; och de talade inställsamt för honom med sin mun och skrymtade för honom med sin tunga. Men deras hjärtan höllo sig icke ståndaktigt vid honom, och de voro icke trogna i hans förbund. Dock, han är barmhärtig, han förlåter missgärning, och han vill icke fördärva.

Med hvilken stolthet skulle hon icke berätta om sin trogna kärlek och låta honom läsa alla sina beundrares bref, för att visa huru många frestelser hon varit utsatt för. År efter år förgingo, men storfursten kom ej. Sara läste »Grefven af Montechristo», »Paris mysterier», »Den vandrande juden» och andra spännande franska romaner, läste och väntade tåligt.

Ty när jag hämtade dem tillbaka ur det trogna minne, vilket gömde mina egna tankar bättre än jag själv, återsåg jag dem genom det kärlekens förstoringsglas, varmed hon såg allt det, som rörde henne och mig och framför allt mitt arbete. Därför kände också hon, medan jag läste, att vad hon själv med mig sett i oordnade fantasier, i det skrivna tagit form.

Ännu samma natt lämnade Krysanteus och Hermione, ledsagade av Teodoros och trogna tjänare, Aten. I Sunion. Krysanteus och Hermione tillbragte hösten och vintern av Julianus' dödsår i Sunions bergsbygd bland de novatianska och donatistiska nybyggarne.

Jag kom och fann blott dig, men såg du honom? Och ägde han en vänlig hälsning ej Att lämna kvar åt mig, förrän han flydde? HAN. Han sade, att nästa morgon gryr, Är han tillbaka hos sin trogna flicka Och skiljs ej mer. HON. Du arma blomma, som jag plockat För honom, för att gläda honom, ack! Till nästa morgon lefver du ej mer. Du måste vissna, natten är för lång.

I sin fästmans armar grät en flicka Och beklagade sitt hårda öde: "Under sista natten, gode yngling, Brann min hydda, brunno mina hjordar, Allt, ack, allt, hvad jag i världen ägde " Gossen gladdes i sin själ och tänkte: "Har den trogna flickans hydda brunnit, Dubbelt skall hon min hydda älska; Hafva hennes många hjordar brunnit, Dubbelt skall hon fägnas af mina; Har hon mistat annat allt i världen, Dubbelt, dubbelt är jag henne dyrbar."

i morgon icke till Bojana, För ej maten du åt arbetsfolket, Ty beställdt det vore med ditt lif , In i grundvaln skulle man dig mura." Eden öfverträdde ock Ugljescha, Och han talte till sin trogna maka: "Låt mig varna dig, min trogna maka! i morgon icke till Bojana, För ej maten du åt arbetsfolket, Ty ditt unga lif, det vore spilldt , In i grundvaln skulle man dig mura."

Först skall du gråta, sedan skall du skratta, Och om du skrattar, vill jag skratta äfven. Man sade mig, att kärleken ej var För jorden skapad, att ett brott det vore Att klaga, dess planta vissnar här. Men jag gick ut med hjärta, fullt af hopp, Och tänkte söka opp en lycklig kärlek. Jag ville se, om ej ett ställe fanns, Där tvenne trogna kunde lefva sälla.

"Låt vara , en flicka I gröna skogen bo: Ock henne vill jag höra till Med ömhet och med tro, Vill älska dig och öfva mig I tålamod och fog Och tjäna den, du tar till vän, Om hundrade du tog." "Mitt enda väl, du trogna själ, Hvem finner fläck hos dig? Ej såg jag en som du ren, kär var ingen mig.