Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 30 juni 2025
Först kommer jag i mor mins trasvagga och fostras till tjenare och slaf åt folk som trampar nära på vettet ur mig. Och så fick jag det här förbannade hjerteländet, som alltid har fört mig dit som det har varit som mest förbannadt för mig. Och snott mig så tätt fast vid patron, att jag aldrig kommit loss. Skulle jag ha skjutit Carlson, så hade det varit bättre än det nu är.
Om du icke vill! Det var ett erkännande af hans vilja. Så kommo tanter, slägtingar, kusiner, ammor, gamla tjenare, och de sade alla välsignelse öfver den döda. Alla räckte händer till hjelp att sy sorgkläder: der funnos fyra små barn och tre stora. Der sutto unga flickor och sydde i den sjuka dagern, som föll genom de hvita lakanen, och de talade halfhögt.
Men min herre, hvars vishet öfvergår andra menniskobarns, såsom hafvets vatten öfvergår droppens, fann genast hvad som händt, nedkastade sig på sina knän och sade: "Store herre, du som är mera lysande än solen och mera skinande än morgonrodnan och mera mild än morgonvinden, se i nåd till din tjenare och straffa honom icke.
Jag såg en hel del genom fönstret, der jag stod, och tjenstfolket talade om resten. Om morgonen fick jag höra af patron att det ändå skulle lysa i kyrkan söndagen derpå. Och så blef det bröllop, ett litet dåligt bröllop, liksom skulle han ha fört hem en fattig brud. Han hade tjenst i verket då, och det sades till oss tjenare att han var notarie. Åren gingo, långa, svåra år för flere än en.
Hästen skulle fodras ut på bestämda timmar, och Johan måste hålla sig hemma och passa klockslag. Hans frihet var slut. Och han kände den stora förändringen, som inträdt i hans ställning, och hvilken han tillskref styfmodern. Ifrån att vara en fri man, som rådde sin tid och sina tankar, var han blifven tjenare: du kan göra liten nytta för maten!
Då denne hans vän förkunnade honom dödens snara ankomst, fattade Scheele hans hand och sade: "Allsmäktige, så är min hjelp så nära för handen; Herre här är jag; pris vare Dig, som ständigt hållit Din hand utsträckt öfver mig, som så underligt fört mig till grafven, huru ofta har mitt hjerta förgätit sin plikt, sin salighet; men Du aldraheligaste har dock ej gått till doms med din tjenare; tag det pris, som min döende tunga framstapplar; jag är allt för ringa till den nåd och barmhertighet Du mig bevisat hafver."
Vid slutet af kap. 11 ljuder den sjunde basunen, hvilket framkallar utropet från de tjugofyra äldstes läppar, som "sutto inför Gud på sina troner": "Verldens rike har blifvit vår Herres och hans Smordes, och han skall regera" o.s.v. "Och tiden kom, att de döda skulle dömas och att du skulle löna dina tjenare" o.s.v. Märk, att det ej står här, att några döda uppstodo, utan endast att de "dömas."
Johan kördes upp om morgnarne tidigt och sändes ut i ärenden, som skulle uträttas innan han gick till skolan. Han skylde på lexorna, men det hjelpte ej. Du har så lätt att lära, att du hinner med att läsa annat skräp, hette det. Att gå ärenden, när det fans dräng, kulla och så många tjenare onödigt. Han insåg att det var ferlan. Nu hatade han sina förtryckare, och de honom.
Modern hade ett nervöst temperament. Flammade upp, men blef snart lugn. Hon var jemförelsevis nöjd med sitt lif, ty hon hade stigit på den sociala skalan och förbättrat sin, sin mors och sin brors ställning. Hon drack kaffe på sängen om morgnarne; hade till hjelp ammor, två tjenare och mormor. Troligen öfveransträngde hon sig ej. Men för barnen var hon alltid försynen.
Men Maheli väntade hela dagen, att han skulle hemkomma, och då han icke kom bedröfvades hon och sade: hvad har händt min herra? Och hon sände en tjenare ut att speja, och tjenaren återkom och bådade henne hvad som händt. Och Maheli vred sina händer och afklädde sig sina kosteliga kläder och låg hela natten och bad inför Herran.
Dagens Ord
Andra Tittar