Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 8 september 2025
På denna sida ledde en brant stig till höjden. De hunno den utan fara. Det kostade prokonsuln endast några svettdroppar. Några minuter därefter hörde homoiusianerna, som trängdes på Tripodgatan, ett jubel från Akropolis. Ropet: Julianus Augustus, hävt av tusen röster, mäns, kvinnors och barns, föll med blytyngd över massan därnere.
Och när jag såg henne söka, då vaknade också inom mig ett minne, som länge slumrat, som jag under elva år knappast kommit att erinra mig. Det var en afton, när vi ännu bodde kvar i de stugor, som nu jämnats med jorden. En augustiafton var det. Och följande samma stig, hade vi gått hit för att säga farväl åt en god sommar.
Rubbad var den sköna bilden nu, Störd, förvirrad, mulen, dyster, vild; Men den ädla flickans öga log: "Sådan, unge furste", sade hon, "Skall slafvinnan på sin faders bud, Om han vill det, träda för din syn, Ej en låga väcka i ditt bröst, Men en flyktig fasas kyla blott." Och hon gick från bäckens blomsterstrand, Följde tyst en stig mot slottet hän, Under vägen ordnande sin dräkt.
Ty lik det regn från Hermon går, att ned på Zion dugga, Så salighet af Herran skall Din hjessa öfverskugga. Din Fader bugande skall gå Dig på Din stig emot, Din Moders söner falla ned till jorden för Din fot.
Han knackade hårt fem slag på dörren han erinrade sig att han förr knackat så många slag. Någon ropade “stig in“ och han klev direkt in i en målarateljé, ett långt och smalt rum med både tak- och sidobelysning, väggarna ursprungligen vitmenade och därefter fullklottrade med figurer, namn och verser.
Sorgbarn inträngde i irrgångarne bland dessa klippor, klättrade än upp än ned och stod äntligen i en grotta, dit endast matt dager letade sig väg mellan hällar, slängda som tak över lutande granitblock. Käck hade följt gossen på hans bland ris och snår knappt skönjbara stig. Grottan var bebodd. En mossbädd, klädd med skinn av skogens djur, följde de oregelbundna väggarna.
Hit skall hon nalkas, valde hon än att nöta På skogens sandiga stig den späda foten, Hit, om hon älskat böljan och djärf i jullen Klyfver den spelande våg. Från uddens häll, i skygd af den krökta tallen, Vill jag en spanande blick i växling sänka På stigen än och än på det spegellugna Sundets bestrålade längd.
Stig fram, Carlsson, bjöd gumman, och Carlsson, som var en nyare tids barn, sprang verkligen inte ut på logen, utan steg genast fram och satte sig på en bänksoffa, under det flickorna ordnade med hans kista, som kom ut i köket, vilket låg på andra sidan farstun.
Det var för att man skulle veta att köra rätt i vägen med snöplogen när det blef så mycket snö att man inte annars kunde veta hvart vägen tagit vägen. Till närmaste gård, en liten grå stuga, snarlik deras egen den de i morse lämnat, förde bara en i djupa snön upptrampad stig. Det var just inte mycket lätt att komma fram där med kälken.
Men Sorgbarn satte sig vid bäckens rand, skådade stjärnorna, som speglade sig däri, och sjöng för dem. Så skredo stunderna, och stjärnorna, den ena efter den andra, slocknade i västerns töcken. Grå dimma blandade sig med mörkret; marken fuktades av arladagg. Då gick Sorgbarn till sin fader, lade sin hand på hans skuldra och sade till honom: Natten lider. Stig upp och följ mig!
Dagens Ord
Andra Tittar