Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 september 2025
Ibland tog någon af fröknarna också en virknål i hand för att virka på ett grannt band eller spets, och det såg så förnämt ut, när hon satt så fin och stack ett stygn då och då, men det var förskräckligt, hur tråkigt det var ändå. Men Sabina, sjette systern, hvad hade hon då för sig?
Brusande, stormande ila alla åter tillsamman. Klangfulla rop ljuda. Skott knalla. Ryttarne hänga blott med fotens yttersta spets i stigbygeln.
Mitt emot dem bildade kavaljererna en liknande kedja. De glänsande stövlarna, som, med dinglande, gyllene tofsar, gingo upp i spets över knäet, eller med breda, gula kragar, vilka vekos ned nästan ända till ankeln, stodo taktfast framsträckta mitt emot silkesskorna; de blänkande epåletterna strålade i en lång, jämn rad över uniformernas livliga, röda, blå och vita färger.
Kom man närmare, så fann man, att stranden bildade en trubbig vinkel inåt och att ett sund, som sammanband vikens spets med de inre fjärdarne, gjorde af den till utseende ena holmen tvenne.
Men när han sitter sen på klippans spets Och mänger dagens strålar där med blod, Då känner han uti sin barm en plåga, Men vet ej, hvarifrån den kom och när Den slutas; så med vemod, som jag ej Begrep, en gåta för mig själf, jag gick På fältets fägring, vacklande och sluten, När hastigt, fjärran från ett sakta ljud, Som af en lutas lätt berörda strängar, I samklang döende, mitt öra hann.
Ehvart mitt öga vänder sig, Det möts af dina under; De träda fram förutan tal, Så fjärran från som nära, Från himlens spets, från djupsta dal Om dig de vittne bära, Förkunnande din ära. Bepröfva mig, o Gud, och se, Hvad mina tankar mena! Din djuphet mäta icke de, Den mäter du allena.
När jag ser, hur fjärden fradgas, Ser, hur böljan slår mot stranden, Lägger jag min hand på vågen, Doppar fingrets spets i djupet: Sakta, sakta, vilda bölja, Somna, låt de andra sofva!
Är det ett verk av ditt förstånd, att falken svingar sig upp och breder ut sina vingar till flykt mot söder? Eller är det på ditt bud som örnen stiger så högt och bygger sitt näste i höjden? På klippan bor han, där har han sitt tillhåll, på klippans spets och på branta berget. Därifrån spanar han efter sitt byte, långt bort i fjärran skådar hans ögon.
Men när hjertat kommer i sådan svallning att klämmarn rubbas, då springa fjädrar opp och alla de fina skarpa vapnen spridas omkring till tungans spets, till ögat, till handen, ja till hvarje kroppens del, och derifrån ut i verlden. De såra, de sticka, de mörda blindt hvad de träffa, men vi som utsända dem, vi märka dem vanligen ej, ty de äro osynliga.
Af förtviflan längtar hon till grafven, men drifves åter derifrån, då hon känner lukten af svafvelströmmen. Hennes lif är så eländigt, att hon anropar bergen att falla öfver och skyla henne. Slutligen uppnår fasan sin högsta spets. Alla goda englar hafva gått bort, och onda andar smyga sig, tassande, omkring hennes fjät.
Dagens Ord
Andra Tittar