Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 maj 2025
Du lämnar världens stoj och brus Och vandrar till Guds stilla hus; Där möts den oförtöfvadt. Hvad tungt dig förr på sinnet låg, Där hjälper Gud att bära; Hvad mörker var i själ och håg, Blir ljust af ljusets lära; Hvad vissnadt var och utan hopp, Välsignas, väckes, blomstrar opp, Där lifvets sol är nära.
Man möts väl inte här, som i Södertälje, av kringlor; dock, om man kliver försiktigt, då man sätter sin fot på bryggan, ser sig för och inte stiger ned sig i hålen mellan de murkna plankorna, så kan man komma upp till staden med livet. Detta var vad som inträffade med sergeanten och med en till.
Hvad är, att mänskan yrkar på ett ändamål Och aktar ringa, hvad som möts på banan dit? Förstår hon väga hvarje sak med gudars våg, Och vet hon, när hon rubbar blindt en göpen sand, Om ej ett jordras hämmats genom denna blott? Låt vara, att hon menat blott det ädlaste Och äfven skuldlös hunnit, hvad hon syftat till; Blef detta alltid hennes lycka?
Han talat, och hans broder har hans ord förstått, Sin häst på stället hejdar han, Ser nära sig Miljutin, vinkar honom fram Och frågar med förborgad harm: "Hvad gör, att mina bönder sakna mod och ljud, Då deras furste hälsar dem, Är han ett himlens straff, ett fruktadt gissel här, Som möts af mörka blickar blott?" Så sagdt.
Den sköna flickan talte: "En seglare på hafvet Är nu min unge furste, Han varsnar icke stranden, Men möts dock af dess dofter; Då undrar han och söker Och tror, att själf han gömmer, Hos sig en skatt af blommor. O furste, denna sällhet, Som vid min kyss du känner, Den är min sällhet endast, Som doftar dig till mötes." Men fursten log: "O flicka, Säll dubbelt du, som äger Din sällhet som din egen.
Ehvart mitt öga vänder sig, Det möts af dina under; De träda fram förutan tal, Så fjärran från som nära, Från himlens spets, från djupsta dal Om dig de vittne bära, Förkunnande din ära. Bepröfva mig, o Gud, och se, Hvad mina tankar mena! Din djuphet mäta icke de, Den mäter du allena.
Vid hyddan möts jag af min flicka sen, Och skall jag tolka, hur jag dig förstått, Ej ord jag brukar, utan kyssar blott. På marken vistas fågeln blott, Och löfven skymma än; Jag har ej gjort ett enda skott, Och det blir kväll igen. Om vintern komme hit en gång Med drifvor i sitt fjät, Jag såge bättre ripans gång, Och orren hölle trä't.
Dagens Ord
Andra Tittar