United States or Zimbabwe ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men år ha kommit och år ha gått, hundrade och flera, och fåfängt har jag längtat! men nu hör du deras röst, hör du min faders och min sköne brudgums röst, de komma, de komma stormens vingar, men de föröda, de förstöra. Vakna syster, vakna! De komma, de komma, de befria mig, men du skulle förstöras af deras anda. Vakna, vakna!" Jag vaknade.

Allt vid hans dans är fullkomligt, båd' armarnes svängning och benens, Sjunger han, sparkar han, knäpper han, stampar han, hvisslar han, ler han. Härlig är gossen, härlig den stolte archangelske gossen; Topp, att du tager till man den blomstrande, sköne Tobias! Hvad, om vi dricka ibland och rusige ligga golfven? Icke beständigt dricka vi, sällan, o sällan, ibland blott.

Kulen är vintern, flicka, och tung är för vandraren ränseln; Sen vi hos främmande fastat, af fruktan för tjufvar och bofvar, Dricka vi öl, vi komma till gamla bekanta och kunder. Härlig är gossen, härlig den stolte archangelske gossen; Topp, att du tager till man den blomstrande, sköne Tobias!

Sedlarna sökte han åter med darrande händer af andakt, Kysste med tjusning enhvar, väl tusende gånger förut kysst, Stack dem i taskan, stack, ljuft grinande, denna omsider Rund som förut i sin barm och gick tillbaka i stugan. Kärlekens kval bortdansade där den sköne Tobias, Knappast mäktig att svänga sig mer för det svindlande hufvet.

Det är åter Oikameonna, som krossar Wischtonnohs majs, det är hon, som reder hans mattor; det är hennes son, skogens späde barn, det är den stolte, sköne ynglingen, som står vid hans sida i striden; det är hon, som skall följa honom, när han går att jaga de rika jagtmarkerna hos den store anden; det är hon, som der skall tjena honom och utvälja åt honom de saftigaste delarne af hans ståtliga byte".

Hjärtats källor brusade fram ur djupet, Varmt med Hjalmars blandades fadrens blod. Sommarns kväll såg klar och ljus norden, Lugn sig bredde kring land och haf, Bortom skogen dolde sin strålflod solen, Och, likt dagen, slocknade Fjalar kung. Nio sånger. Om han kom, den sköne ynglingen, Om jag såg hans svarta ögas blixt, Som jag honom nyss i drömmen såg, Hölja ville jag i blommor mig.

Endast den yngste i brödernas tropp, den sköne Tobias, Rörde sig där och besörjde, att brist ej drabbade kannan. Denne, ju oftare nu han till hushållskammarn och Hedda Gick i sitt värf och ju mer han, af rusets yra bedårad, Såg den blomstrande flickan, betogs dess mera af kärlek.

Men han ropade snart, den sköne Tobias, i tårar: "Allt, tag allt, o flicka, och låt mig kyssa din mund blott!" Sade och ilade fram att kyssa den älskade genast. Orden hörde i dörro den brunskäggyfvige Ontrus, Där han med häpnad störtade in; som den vingade örnen Flög han sin broder i nacken och skrek åt Hedda tillika: "Icke dock, icke dock, flicka, försök det ej, hör hans ord ej!

Kom till Archangel, skönt är det varurika Archangel: Siden blifver din dräkt och silfverrubler din kost där. Fattigt är Finland, skogar och fjäll blott finnas i Finland. Följ oss, kom till Archangel och bo vid stranden af Dvina! Rik är den brunskäggyfvige Ontrus, rik är hans broder. Härlig är gossen, härlig den stolte archangelske gossen; Topp, att du tager till man den blomstrande, sköne Tobias!"

Han tog den. Men plötsligt satte han sig upp till hälften, drog mig till hälften ned, slog armarna kring min hals. Och han brast i en gråt och Gud skone mig att höra den engång till. Han låg i famnen mig, hjälplös och ömklig som en liten barnunge, och jag visste inte, vad jag skulle göra.