United States or Luxembourg ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sin arm liksom i bäfvan Kring flickans lif han slutit, Men, mot hans skuldra lutad, Hon hördes sucka sakta: "O mina barndomsminnen, O ljufva fröjder alla, Du sol i blåa rymden Med dina ljusa dagar, Du jord med gräs och blommor, O källor, floder, sjöar, Förtrogna, dyra vänner, Om jag er aldrig skådat!
Och furstinnan märkte blicken, och hon talte Till den obekanta vänligt: "Säg mig, främling, ty förut jag er ej skådat, Om en bön ert hjärta gömmer? Om behofvet edra vackra kinder bleker, Är vår kejsarinna nådig." Så hon sade.
Han var, sade Krysanteus, en religiös ande, genomvärmd av det gudomliga, en praktisk vishetslärare och en stor teurg. Porfyrios berättar om sin mästare Plotinos, att denne har fyra gånger, i hänförelsens tillstånd, skådat ur-enheten, den ende och sanne Guden. Detta skedde på hans ålderdom emot slutet av en levnad, vars hela traktan var själens rening och idéernas värld.
Och ynglingen, han talte: "Otaligt har jag frågat, En fråga för hvar timme, Som vinter ägt och sommar, Sen jag ditt öga skådat; Och ren högt öfver kullen På fästet månen stigit, Och kvällens stunder ila, Och än jag ville fråga." Och flickan log och sade: "Otaligt har jag svarat, Ett svar för hvarje glädje, Min furstes nåd beredt mig.
Ty det var icke några slugt uttänkta fabler vi följde, när vi kungjorde för eder vår Herres, Jesu Kristi, makt och hans tillkommelse utan vi hade själva skådat hans härlighet.
Icke i den vilda skogen Har sin moders bo hon lämnat, Fostrad är hon under skygdet Af en fridfull mänskoboning. Från en ringa hyddas torftak Mången morgons ljus hon skådat, Sänkt sig stundom ned att plocka Korn ur vänligt sträckta händer. När den blåa vingen vuxit, Har hon flugit ut till lunden, Gungat på dess grenar, badat I dess svala bäckars vatten.
Att se din vilja lydas är det ändamål, Du kallar stort och sträfvar till, betraktande Hvar väg, som säkrast leder dit, berättigad. Men i ditt mål, hvad är då stort, ditt eget väl, Säg, eller folkets? Fader, jag har skådat dig: Ditt lugn har flytt, din dag är af bekymmer fylld, Din natt är utan hvila. På din panna, förr Så ljus, nu växla moln af oro, ängslan, harm; Är det din lycka?
Vill du det ej, så lägg mig bland dem, som skådat din härlighet och icke skåda den mer! Detta var en behaglig vandring, tyckte Erland, och hans bröst svällde av en enda känsla, som ropade: Fram, fram genom den sköna världen! Han såg på Singoalla; hon var en nyss utvecklad ros, frisk av morgondagg. Men morgonen hade ej förjagat det nattliga moln, som vilade på hövdingens panna.
LEONTES. Och med mitt svärd hans rättighet; jag följt min plikt. LEIOKRITOS. O vanvett, bjöd dig plikten draga svärd mot mig, Att mot din fader kämpa för en främmande? LEONTES. Hör mig och lär att känna, hvad min fasa gjort, Hvar gång jag mot min framtid skådat, blickat in I möjlighetens vida rike, fatta nu, Hvarför så dystert sluten du mig städse sett.
Låt då gärna de ord, jag talte, försvinna med vinden, Såsom de kommo med den, och blif för den gamle en trogen Maka och gör hans glädje och gläds af hans skatter tillbaka; Akta blott, skåda ej sen, hvad ni än ej skådat, en yngling, Er jämnlike till år och med er jämnlottad i villkor, Se ej ens i en dröm en sådan, att icke hans öga Faller i ert, och en blick, som ej mer förjagas och glömmes, Blir som en törntagg kvar i ert sakta plågade hjärta."