Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 juli 2025
Voro de alldeles från vettet, som gamla Kerstin brukade säga! Fy fan! Fy fan! Det knackade på dörren. Hans farmor sade: Kära barn, jag vill tala med dig! Han stannade ett ögonblick och svarade kort: Ja vill helst va ensam nu. Han fortsatte att gå fram och tillbaka så länge, att hans ben kändes blytunga. Han sjönk ned vid bordet, utmattad av vrede och avsky, med händerna döljande ansiktet.
Låt mig försöka att sätta på dig brynjetyget... Ack, det var visst för mycket lovat, så tungt som det är! Men bältet skall jag spänna... som det också står i visan om skön jungfrun. Han hade stigit upp, men när hon skulle hjälpa honom, sjönk hon mot hans axel, och han måste sätta henne ned på bänken. Därvid kom han att trampa bergmästaren på skägget.
De förkalkade väggarna brusto, och Sten Hallongren sjönk död ner på den svarta landsvägen. Men de prasslande bladen av hans sönderrivna manuskript, som förts efter honom av vinden, flögo fram till den fader de dödat. Två av dem lade sig på var sitt av hans ögonlock och slöto dem stilla och varligt, och ett lade sig diskret på det ställe, där de antika bildhuggarna placerade fikonlövet.
Då han kom förbi soffan, där Tomas satt, strök han honom lätt över håret i förbigående, liksom i distraktion, utan att säga något. Därefter sjönk han ned i gungstolen. Han hade plötsligt blivit tankfull och tyst.
När morgonen, det glada sinnets älskling, Sin purpurhy i österns böljor tvådde, Då steg han med förkrossad håg från bädden Och såg ur tårar mot en tröttsam dag; När kvällen, kvalda hjärtans tröstarinna, Vid västerns guldport log bland sömn och drömmar, Då sjönk han mattad på en sömnlös bädd Och såg emot en ödslig natt ur tårar.
Medan Agnes talade hade hon blifvit så pigg, att hon lyfte upp hufvudet och vände sig mot mig. Också hennes ögon hade fått ett lifligare uttryck. Men hvad skulle du säga, Agnes, om någon, som du tycker om, utan vidare skulle vända dig ryggen? Som jag tycker om? Hon sade detta med en mätt, likgiltig, öfverlägsen ton och sjönk tillbaka i sin förra apatiska ställning.
Åter en gång sjönk solen ned mot den skimrande vågen, då foro i en liten båt tvenne trolofvade deröfver. Ynglingen rodde och lekande satt hans brud midt emot honom. Nu hvilade han på årorna sägande: "Nej huru långsamt jag än ror, så komma vi dock för fort hem. Jag ville så länge som möjligt äga dig så här, då du så helt och hållet beror af mig".
Konung Sidkia svarade: »Välan han är i eder hand; ty konungen förmår intet mot eder.» Då togo de Jeremia och kastad honom i konungasonen Malkias brunn på fängelsegården; de släppte Jeremia ditned med tåg. I brunnen var intet vatten, men dy, och Jeremia sjönk ned i dyn.
Solen sjönk den sista aftonen bakom Kastellholmens flagga, jag vandrade framåt slätten för att på Novilla säga farväl åt våren och Djurgården och ännu en gång värma mig vid minnena från den förgångna vintern. Ve!
Ja, ja Men så får man så besynnerliga idéer, när man blir gammal. Ja, ja, man blir lite besynnerlig Han blundade. Huvudet sjönk in i mössan, ansiktet doldes och endast nästippen stack skarp och smal upp ur spetsarna. Vet du, vad jag ligger och tänker på? frågade han. Och utan att slå upp ögonen fortsatte han stilla och lågmält: Jo, jag tänker på Vickberg, gubben.
Dagens Ord
Andra Tittar