Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Hon suckade och snyftade, snart upplöste sig dock hennes oro i en tåreflod, som så småningom upphörde och efterföljdes af en lugnare sinnesstämning.
Hon frågade alltså: Vad käbblar ni om? Och Brita svarade: Han vill lura mig upp på sitt rum. Jag skulle visa henne något, förklarade Ludwig. Fru Olga sa med hårda läppar och skarp stämma: Är detta något fastspikat på ditt rum, Ludwig? Eljest föreslår jag, att du visar det här. Ludwig betraktade henne med grubbel och oro. Kors i jissi namn vad du är dum i dag! sa han. Brita sa: Hon är inte dum.
Tror du icke, tant, att det varit bäst för henne om jag gjort det? Fru Palmfelt betraktade henne forskande. Hvarifrån har du fått dessa skrupler? frågade hon vänligt och fattade Hannas hand. Man har sagt mig att jag utöfvar ett dåligt inflytande på Bella, sade Hanna rodnande. Och jag har ibland tyckt mig märka, att också tant med oro ser vårt täta umgänge.
Men jag kan det icke, och jag vet, att hon sörjer, icke blott över sig själv utan också över den smärta, hon vållar mig. Det måtte vara förfärligt att gå som hon och ingenting orka, ingenting förmå, utan bara sjunka ihop vid det minsta som vållar henne oro eller sorg. Gå och grubbla över döden, som hon tror skall komma, men som icke kommer.
Likt jättestora flyttfåglar, vilkas breda, svarta vingar hela minuter kunde förmörka solen och lägga jorden i skugga, drevo söndertrasade molnflikar i hast och oro fram över en oktoberhimmel så bjärt och blå, som om den varit ämnad att lysa över en varmare och mera sydlig höst. Det hade blåst upp till storm under natten.
Så lidandets språk öfver allt ju sig höjer; Sänd blicken hur långt, och blott qval Du der röjer, Slut honom innom Dig, och likaså arm, Du röjer det än i Din klappande barm. Hvad är då väl lifvet, med dagar, som föda En växande oro och amma upp möda, Med fröjder, som flykta lik dimmor med hopp, Som, skyar i torkan, förgäfves gå opp?
Och det är mycket möjligt, att min oro vore orättvis, och att du skötte allt ganska bra; dock skulle den oron, Albert ... ja, jag skall tala om för dig, att så fort du märkte dylikt hos mig, så blev du rasande.
Emellertid märktes snart, att något ovanligt var å färde. En allmän spänning och oro rådde bland gossarna. Rektorn såg sig nödsakad att höja rösten för att väcka uppmärksamhet för Cicero, och läraren i sekundan skrek ren öfverljudt åt en af sina "oduglingar", att Gud och ingen annan hade skapat honom. Ingenting ville hjälpa.
Att denna lidelsefullhet inte tempererades genom motsatsen, är tämligen tydligt, och hans oro kunde endast växa.
Men hur de kommit, hur de gått, Jag känt dem ganska väl: De varit tomma skyar blott I spegeln af min själ. Och spegelns ljus och mörker skall Likväl af dem bero! O källa, när blir leken all, När får din bölja ro? Jag vet ej, hvad jag hoppas, Och hoppas likafullt; Mitt hjärta känns så ödsligt, Och är ändå så fullt. Hvart syftar denna oro, Som ej ett mål kan nå?
Dagens Ord
Andra Tittar