Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 17 maj 2025


Drömrnarne blevo tankar, vassa, skärande, som klippte sönder alla slöjor han ville hänga opp för det förflutna, reflexioner, som syrsatte och upplöste. Hans jämna, lugna lynne förstördes, och ett smygande missnöje med allt sökte sig insteg. Förändringen märkte han själv, när han nästa lördag skulle upp till herrgården efter postväskan. Som sist stannade han framför lönnarna och tittade.

Och snart ett intryck blivit ett minne, hade det fått verklighet, och lades som en ny sten kumlet över det begravna, som icke fick stå upp, och blev det begravna lika overkligt eller lika verkligt som det som aldrig skett, upplöste sig, blev till dunster och var långa tider försvunnet.

Det skimrade som silfver, när årorna sänkte och höjde sig, det gnistrade som diamanter i månskenet, och en bred silfverdallrande stråle bildade sig i vattnet efter den mörka försvinnande båten. Strålarne upplöste sig småningom, och der qvarstannade ytan endast som några långa, smala gnistrande perlband, hvilka i sin tur försvunno.

Under ångestskri från kvinnor och barn sågs bergslätten översvämmas från ena sidan av fotfolkets djupa massor, från den andra av »järnpelarnes» skvadroner. Nybyggarnes motstånd upplöste sig i enskilda strider, en mot många. Mitt i vimlet sågs ännu en stund en ryttare i vit mantel. Annæus Domitius och Petros igenkände honom samma gång och sporrade sina hästar emot den punkt, där han kämpade.

Därinne var tyst och vid det blåa darrande skenet från kastrullen såg man, att sängen stod orörd och var tom. En svart aning om något förfärligt bakslag grep Carlsson, men han gömde sin misstanke och upplöste ovissheten och gissningarne med den tillverkade förklaringen, att han nu mindes, hur pastorn sagt, att han ville ligga höskullen för att slippa myggen.

Men ögonblickligen viftade löjtnanten med handen till tystnad och skrek med full hals: Det får inte föras något väsen land, har hans kunglig höghet befallt! Begriper ni inte, att det skall hållas tyst, när hans kunglig höghet har kommit hit för att jaga. Kören upplöste sig i ett skärande ackord, som gav eko ini viken och kunde varit nog att skrämma älgarne till sjös.

Hon suckade och snyftade, snart upplöste sig dock hennes oro i en tåreflod, som småningom upphörde och efterföljdes af en lugnare sinnesstämning.

Men ögonblickligen viftade löjtnanten med handen till tystnad och skrek med full hals: Det får inte föras något väsen land, har hans kunglig höghet befallt! Begriper ni inte, att det skall hållas tyst, när hans kunglig höghet har kommit hit för att jaga. Kören upplöste sig i ett skärande ackord, som gav eko ini viken och kunde varit nog att skrämma älgarne till sjös.

Och snart ett intryck blivit ett minne, hade det fått verklighet, och lades som en ny sten kumlet över det begravna, som icke fick stå upp, och blev det begravna lika overkligt eller lika verkligt som det som aldrig skett, upplöste sig, blev till dunster och var långa tider försvunnet.

Folksamlingen kring Anna-Lisa upplöste sig själv. Alla sprungo för att se militären. Endast polisen stannade kvar hos fru Göransson, Amelie och Anna-Lisa. Om damerna lova att inte tala om det för någon människa, ska ja ta loss flickan, sade konstapeln. Naturligtvis! svarade Amelie och fru Göransson. Konstapeln tog upp ur fickan en stor fällkniv.

Dagens Ord

eldades

Andra Tittar