Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 oktober 2025
Hon tog sin hatt. Se der kommer brefbäraren tvärs öfver gatan. Jag undrar om du får bref, jag är så nyfiken. Kort derpå stack tjensteflickan in ett bref. Hanna såg på stilen, den var främmande. Hon öppnade brefvet med en viss förvåning, det var så ytterst sällan hon mottog bref från andra, än sin mor.
Jag tackar dig. Jag tycker mig se, att du är främling i staden ... kanske långväga resande? Så är det. Måhända gammal vän till min herre? fortfor portvakten, som av välmening blottställde sig för att synas nyfiken. Nej, svarade främlingen. Jag känner honom endast av ryktet. Ja, vem gör icke det? sade portvakten med stolthet. Men du är alltid välkommen.
Kyparen hade hämtat ett bref till henne. Hon ref upp det. Ahaa! Hon skrattade. Ni får gå. Hör du, Lisi, sade hon, då kyparen stängt dörren efter sig. Och hon skrattade på nytt. Jag blef nyfiken. Af hvem var brefvet? Af din man. Jaså. Mina kinder brände. Han kan inte mera vara min ciceron. Han har fått oväntade hinder. Skulle du möjligen veta hvad slags hinder det är?
Han grep den med feberaktig iver nyfiken lyssnade han äntligen efter tio minuter, vilka varit som timmar för honom, som väntade, bröts tystnaden kontorsdörren öppnades och en stämma talade. Det var varken Martinis eller Cramers. Men Wolfgang igenkände den. Det var doktorns arbetsförman, tysken Mayer, som talade. Herre Gud, en sådan olycka, Herre Gud, vad skall jag göra?
Och utanför denna isande kalla rymd låg världen, där mänskorna gingo omkring utan att bry sig om honom, utan att bekymra sig om att han stod här ensam och frysande I lilla förmaket under sig hörde han sin far och farmor tala. Han kunde ej uppfatta deras ord, och han var ej längre nyfiken. Han satte sig på sängkanten, sammankrupen i sig själv som skydd mot kylan.
Bergmästaren skakade på huvudet, men jarlen vände honom ryggen, och han förstod, att det icke lönade fresta lyckan två gånger. Därför makade han sig baklänges ut i yttre kammaren. Först där steg han upp och rätade på sin värkande rygg. När han kom ned, stod Magnus nyfiken och väntande med de andra i lä utmed kyrkväggen.
Han sade detta med sådan ton, att den okända vände sig om. Låt mig veta, vad du heter, sade gossen och tog hennes hand. Du är nyfiken. Nej, jag bryr mig icke om ditt namn, om du endast vill säga mig, varifrån du är, och varför vi aldrig mer skola se varandra. Jag heter Singoalla, är kommen fjärran från och stannar ej å någon ort. Och vi träffas då aldrig mer? Vad bryr du dig om mig?
För all del, han kunde ändå vara det. Han tänkte börja tala till mannen, men viljan svek honom, han var nyfiken men saknade kraft att ta steget. Som förlamad lutade han sig bakåt och drömde igen. Han hade aldrig saknat livslust utom i vissa ögonblick. Tvärtom hade hans företagsamhet ibland ej vetat av några gränser.
Louise måste upp ur bäcken för att mota bort Agnes, som nyfiken närmat sig. Att du inte skäms. Ska du låta barnet se på ett sådant elände. Under det att systrarna grälade med varandra och sökte trösta Abraham, som åter tagit till lipen, hade Benjamin Hagelin hunnit fram till bron. Han gjorde sig underkunnig om vad som förehades.
Ja, det kan jag tänka, sade Träsken. Törs jag så göra en fråga till? Kan greven erinra sig namnet på mamsellens onkel? Greven spärrade upp ögonen. Namn? Varföre då, då, herr Träsk? Varföre så nyfiken? Namnet nå, det är kuriöst nog att minnas. Han heter Luther. Luther, upprepade Träsken. Jaså, han heter Luther. Köpman Luther i Göteborg, som spelar orgel? Ja, han är känd.
Dagens Ord
Andra Tittar