Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 september 2025
Nattens lugna skönhet, det tindrande himlavalvet, det stilla, vidsträckta havet, de för lätta sommarfläktar susande lundarne ingåvo den bedjande flickan känslan av det högsta väsendets närvaro omkring henne och i hennes egen själ.
I den lugna natten, mot den klara, mörkt blånande junihimlen, lyste i flammor namnet Marengo . Edmées ögon sökte Förste Konsulns; hon mindes, när hon för ett år sedan en sommarnatt som nu första gången hade hört detta namn och funnit brevet på bordet inne i sin kammare. Bonaparte såg henne ej.
Giv mig en bägare vin och gå sedan att sova! Herre, frågade Alexander med försagd röst, har du sålt mig till Baruk? Huru kan du komma på ett sådant infall? Nå, för att lugna dig, må du då veta, att brevet, jag räckte dig, är ditt frihetsbrev. Du är fri, min gosse, fri som fågeln under himmelen. Du är icke slav längre. Förstår du mig? Alexanders ansikte ljusnade. Fri? O, vad säger du?
Han fick efter något letande fatt i nyckeln, vred om och öppnade. Med honom kom ett kallt drag utifrån; vinterkylan trängde in i det lilla varma rummet, der nu en oväntad syn mötte honom och oväntade ord, föga lika Evas lugna stilla röst, som eljest helsade honom.
I ditt sinne ler du öfverlägset åt mina försök att stryka dessa band af mig. Du vet att om du bara inte förgår dig, om du bara är den oåtkomliga, lugna som aldrig tycks begära någonting, som endast är likgiltig, då skall jag inte kunna frigöra mig. Ah, du känner mig! Men du känner mig inte nog.»
Ehuru lurendrejarens jakt snarare vann än förlorade i fart på den lugna sjön lä om klippan, tycktes dock de båda fartygen komma hvarandra närmare, i den mån de mellan dem hvälfvande vågornas höjd minskades, och snart vände sig för hvarje öga osäkerheten af vadet på styrmannens sida. Nu nådde äfven slupen den jämna vattenytan.
Vi taga plats på åskådarebänken och klappa händerna, när de sönderslita varandra. Vi ha ett präktigt skådespel att vänta. O Gud, huru du nu talar, Karmides! Jag nästan förskräckes för dig. Lugna dig, flicka! Jag är icke farlig. När jag ej kan avvända åskan eller näpsa stormen, fattar jag mitt beslut: jag fröjdas åt deras höghet.
Dock än med lifvets färg ifrån hans drag Ej prägeln af hans lugna själ försvunnit, Uti hans bleka anlet kunde jag Än se det trygga mod, jag förr där funnit; Jag måste tänka, när jag såg däri: 'Än kommer dag, än är ej allt förbi. Och se! Än var ej allt förbi. Ännu Han sparad blef för fosterlandets fana. Jag såg ej honom sen.
Valdemar växte upp, och han var den enda av bröderna, som hade ärvt den äldsta ättefadrens ljusa hår. Han hade också ärvt mycket av hans lugna godmodighet och hans tycke för skogsmän och andra vilda sällar. Han älskade sitt rike som en bondeson sitt hemman, och han gick i en dröm och hörde bara fågelkvitter.
Modren kastade vedklabbarne ner framför spisen och tog barnet i sin famn. Hon bad Hellu göra brasa. Äfven mannen hade vaknat igen. Han såg, hur modren hade fullt upp att göra, innan hon slutligen fick barnet att litet lugna sig. Borde du inte gå med det till doktorn? sade han. Jag vet inte, svarade modren trött; må nu de der dropparne just hjelpa heller. Man kunde försöka i alla fall.
Dagens Ord
Andra Tittar