Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 26 september 2025


Han sade kallt: Ja, godnatt, min vackra Joséphine. Det är onödigt, att vi träffas mera allena, innan jag reser. Jag har föga tid till scener. nu och lugna Hortense. A cette époque il était fort jeune, son coeur battait vivement sous le regard d'une femme et dans ce moment il aima.

Hon skulle haft lust att slå honom, men hon vågade inte, han var stark och han skulle genast taga i henne med sina hårda näfvar. Hon måste vara stilla ... stilla ... men bara han somnade, Holpainen, skulle hon gripa med naglarna omkring hans strupe. Bara han somnade... Mari öppnade ögonen helt litet, men slöt dem åter, hon mötte mannens lugna och forskande blick.

Han tviflade icke , att icke hennes skygghet skulle försvinna, efter det hon väl blifvit hans äkta maka. För att lugna henne under den väntans tid, som ännu återstod, dämpade han själfmant häftigheten i sina smekningar och förde henne blideligen med ömma broderskyssar fram mot altaret.

Tjänstvilliga väninnor hade upprepade gånger med illa dold glädje rapporterat att Gustav varit synlig ute i sta’n med Sylvia Rosenblom, och Lucia fick härigenom sin misstanke bekräftad, att en annan kjol kommit emellan. Alltså grät hon en skvätt, blev sedan indignerad, lagade till ett morfinpulver, tog det, och såg åter världen med lugna ögon.

Gubben Halling och gumman Enberg lustvandrade i månskenet och sågo ut som ett hjonelag av uråldrig tomtesläkt, de där gnabbas om gröten och i trots av de hundrade vintrarna pussas bakom husknuten. Hundarna voro trogna, lugna vänner. Och Blenda var en docka, sirligt snidad i elfenben lysande i mörkret med fosforsken. En vecka före auktionen red Abraham in till staden.

Hon tänkte oupphörligt modren; hon mindes tydligt, hur hon såg ut, hon satt med Anni i famnen och med sin lugna röst sade något åt dem. Och hon kunde inte förstå, hur de skulle kunna komma tillrätta utan modren, hvem som skulle skaffa åt dem kläder och annat som de behöfde.

Min vanliga lugna sinnesstämning hade under dessa dagar varit underkastad de vildaste växlingar och gått från den ena ytterligheten till den andra. Men hade också Agnes hämtat med sig mycket öfverraskande nytt, att jag ej i hela mitt lif erfarit någonting liknande.

Anni var sjuk. Hon slöt under hela natten ej sina ögon, utan klagade och våndades i sin vagga. Modren satt och vakade hos henne, vaggade och sjöng. Allt emellan tog hon henne sina armar och vyssade henne sakta; hon försökte bjuda henne bröstet, försökte trycka henne ömt till sig och lugna henne genom smekningar. Allt var förgäfves. Barnet vred sig och gret ständigt.

Fullända teckningen af denna tafla, Där Minna väckts af morgonsolens strålar Och lyftat sakta opp ur vaggans bädd Ett barn, som vid dess sköte ler i sömnen. Med skärad pensel måla hennes ögon, Som tvenne himlar, lugna, klara, blå, Med gränslös ömhet famnande den späda.

Dessa väsen, goda och dyrkansvärda, som uppfyllde världen med skönhet och glädje, som älskade de dygdige, värnade samhällena och straffade brottslingar, voro dödliga som människan, deras skyddsling, och odödliga som hon. O, låg jag ej redan som yngling framför min Apollons bild och skådade hela timmar i hans anlete, hänförd av hans lugna, övermänskliga skönhet!

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar