Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 juli 2025
Detta visste tjänarinnan att berätta, ty hon plägade besöka staden i hushållsärenden, men hennes herre gjorde det aldrig. Sedan måltiden var intagen, lämnade man kammaren, för att i det fria njuta kvällens bleknande skönhet. Herakleon förde sina gäster till en grotta, som fanns ett stycke från templet. Bäcken sorlade i hennes grannskap.
I flydda dar, o Le, i din faders borg, Mot Gylnandyne lyste ditt öga, I hennes spår du följde till Morven, blef En gäst i de klara harpornas land. På dessa kullar syntes du ofta då, När vidt kring kvällens soliga riken Din flickas muntra, kallande jakthorn ljöd. Här mötte din blick Oihonna också. Hvem ser väl henne, hvem, som ej glömmer allt, Hvad sällast förr i lifvet han anat?
Den hemska syn, som havet plötsligt uppenbarat honom, stod för hans ögon med fördubblad klarhet, sedan han lämnat Hermione och hennes glättiga väninnor, och kvällens skymning bredde sin slöja över allt, som kunde giva hans ögon och tankar en förströelse.
Jag har en snara kvar till slut Som aldrig lämnats tom förut, Dit fågeln, lika gärna går, Som jag densamma får. Och när jag kommer hem igen Jag gillrar än i afton den: Och flicka lyder fågelns namn Och snaran är min famn. Stjärna, kvällens dotter, du, Säg mig, hvad du skådar nu? Ser du från din trygga borg Mer af glädje eller sorg?
Nu finnes ingen sorg och saknad mer, och kvällens fest, som ämnad var att fira mitt afsked, du förvandlat i en fest, där kärleken är värd och fröjden gäst. SIGRID. Här är så kvaft i denna tunga sal! Hvar är din moder? Låt oss gå till henne! JOHAN FLEMING. Kom hällre ned i slottets trädgård då! Re'n börjar aftonrodnan västern måla, och höstens blommor hälft förvissna stå.
»Nej, fy katten», sade John, och i känslan av kvällens framgång fortsatte han: »Men innan vi börjar promenaden hemåt vill jag ha en kyss!» Rosa drog sin arm ur hans. »Skäms, John!» sade Rosa indignerad. Om indignationen var äkta eller icke har dock aldrig blivit fullt utrett. »Prata nu inte sån't, som du inte menar!» svarade John galant. »Hit bara med lilla näbbet, så ska »
Och ynglingen, han talte: "Otaligt har jag frågat, En fråga för hvar timme, Som vinter ägt och sommar, Sen jag ditt öga skådat; Och ren högt öfver kullen På fästet månen stigit, Och kvällens stunder ila, Och än jag ville fråga." Och flickan log och sade: "Otaligt har jag svarat, Ett svar för hvarje glädje, Min furstes nåd beredt mig.
Så hon sade; och glad bortskyndade tärnan till kvällens Nöjen, och ensam blef med sitt barn den bedröfvade modren. Tyst satt länge den ädla och lät sin irrande tanke Hopplös svärma omkring, än lockad af flyktade fröjder, Än af en framtids anade kval, blott stundom till stilla ` Klagan förledd, då hon sjöng att söfva den vaknande späda.
Folket sade sen: "Anamma! Än har gubbens vår ej flytt Forna junkern är densamma, Bor i hjärtat oförbytt. Tiden på hans hjässa snögat, År och mödor böjt hans kropp, Pojken log dock än ur ögat, Skälmen kröp ur gömman opp." Hvems är palatset, som jag for förbi I kvällens mörker nyss? Hvem bor däri?
Krysanteus kände hennes hand darra i sin. Han stannade och sade: Låt oss återvända! Han lyssnade till vindens toner och upprepade: Låt oss återvända! Hermione såg upp mot templets, av kvällens mörker omlägrade kolonnad, varöver de jagande molnens jätteskuggor skymtade. Hon tvekade.
Dagens Ord
Andra Tittar