Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juni 2025
Och du skall beständigt hava skådebröd liggande på bordet inför mitt ansikte. Du skall ock göra en ljusstake av rent guld. I drivet arbete skall ljusstaken göras, med sin fotställning och sitt mittelrör; kalkarna därpå, kulor och blommor skola vara i ett stycke med den. Och sex armar skola utgå från ljusstakens sidor, tre armar från ena sidan och tre armar från andra sidan.
Och blinda kulor hveno Kring honom hvarje stund, Och dödens ädla skördar, De föllo i hans rund; Han gick dock ej från stället, Hans lugn var lika gladt, Och ingen kula rörde Den gamle, där han satt. Och i beständig växling, Allt efter lyckans lek, Omslöts han af en skara, Som frambröt eller vek; Men hur ock striden hvälfde, Fick gubben ostörd bli, Och vän och ovän lika Gick vördande förbi.
Var är lejonet som tog rov, så mycket dess ungar ville hava, och dödade åt sina lejoninnor, ja, uppfyllde sina hålor med rov och sina kulor med rövat gods? Se, jag skall vända mig mot dig, säger HERREN Sebaot; dina vagnar skall jag låta gå upp i rök, och dina unga lejon skall svärdet förtära. Jag skall utrota ditt rövade gods från jorden och man skall ej mer höra dina sändebuds röst
Svårt syntes att välja; Bättre jag fann det ändå att falla för fiendens kulor, Än att från vakten rymma och dö kanhända för egnas; Därför dröjde jag kvar, förbidande fiendens ankomst. Talrik kom han ej först.
Ryggen rätades, de hopsjunkna axlarna höjdes tum för tum, bröst och mage buktade sig i ståtliga kurvor, huvudet lyftes, kinderna spändes ut, håret reste sig yvigt, skägget stirrade ut åt alla håll. Endast ögonen förblevo sig lika, grå och glanslösa som två kulor av gråsten.
Snart smällde pistolerna, kulor Pepo som getingar tätt kring mitt hufvud, och innan jag visste, Fick jag ett skott i mitt knä, som jag haltar af lifvet igenom. Sviktande stod jag och ville dock hinna förgöra min ovän, Innan jag stupade själf, när af ryttareflocken den förste Hann på sin flämtande häst till min sida och höjde sin sabel.
Alltmera dimmiga och virriga satt de till långt in på natten och bara berättade om dårar. De fann dem allt roligare. Och de nickade till varandra och skrattade. Det fanns en dåre i U. som bara höll på att bygga små palats av sin egen träck, han gjorde sedan små kulor av den och gick omkring och siktade och sköt på palatsen, alltid glad.
På ena sidan, högre upp, fans en liten täppa, som kallades Rellu-Calles »trädgård». Der tvinade två små krusbärsbuskar, hvilkas bär liknade enkartar till storlek och kulör, dessutom funnos der några solrosor.
Han var en man, soldaten, Som stått för kulor och död, Som tagit sin kost af staten; Nu åt han von Essens bröd Han gick helt stum och sluten, Men hans öga, det brann i glans; Han gick och kom på minuten, Med den gröfsta piske, som fanns. Han räckte den åt sin herre: "Jag är man i mitt led också, Och sköts det, sköt jag än värre. Och stacks det, stack jag som två.
Deras kulor och armar gjordes i ett stycke med den, alltsammans ett enda stycke i drivet arbete av rent guld. Och han gjorde till den sju lampor, så ock lamptänger och brickor till den av rent guld. Av en talent rent guld gjorde han den med alla dess tillbehör.
Dagens Ord
Andra Tittar