Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 1 september 2025


Han tog sin hatt, satte den huvudet, tog också sin rock, men lät den ligga över knäna. Därpå sade han: Lars, ser du mig? Det gjorde gästgivarn, såg under lugg. Som du nu ser mig, fortsatte Träsken, som du nu ser mig fast med rocken , går jag in till köpman Luther. Jag går in i det innersta kontoret med glasruta dörren, dit bara de bästa kunderna slippa.

Ett, tu, tre, ett tu tre, räknade Träsken, steg över tröskeln, fiolen intryckt mellan hakan och axeln, till hälften dold under öronlockarna, armen bågad, fingrarna knäppande. Ett, tu, tre. ! Knäna lätt böjda. Ett steg åt sidan. Ett tu tre, ett tu tre. Små steg, små steg! Halvt slag om. Nej, åt vänster. Damen till höger. Ett tu tre, ett tu tre.

Gossarna stirrade varandra och i backen, magisterns sträva skägg gick till väders. Men madam Andersson slog sig knäna och skrek: Nej, aldrig hörde jag maken! Ska det bli katkesförhör! Det blev skratt och fnissande. Aposteln flaxade ut, försvann som en svart fågel i dimman. Han flaxade upp Nyheternas redaktion och satte sig att skriva.

Det var nätt och jämnt jag lyckades släpa mig upp för trappan och in i mitt rum, det sjöng för öronen, knäna veko sig och jag var fullt övertygad om att denna dag var den sista den amerikanska nationen skulle ha nöjet att räkna mig som en ärad gäst.

Fina gjorde en liten fnurrig knyck hufvudet, tog vägen till sitt kontor, antecknade i privatböckerna och var knappt färdig dermed, det åter ringde. Hon öppnade. Hela tamburen var full af folk. De trängdes in allesamman, barnen först. Fina tog ett par armarne, medan ett tredje omfamnade henne öfver knäna.

Tänk om hans far eller tant kom just nu! Vad skulle de säga? Han blev svag i knäna av skräck. Gråt inte, gråt inte, viskade han med en röst, som stockade sig i halsen. Men Rose bara tjöt. Hon hade fått upp sin näsduk, och i den anförtrodde hon hela sin smärta. Ja har ingen å dansa me uppvisningen, om du inte kommer.

Det var också tröjsamt att sitta här inne vid elden och se uppåt de solgranna dropparna i väggar och tak, och ha för sig husförhörskalas med askstekta pärer och glödstekt strömming. Han lade några feta rotknölar elden, som flammade grant och värmde. Sen satte han sig ned fällen med armbågarna knäna, händerna under kinden och boken marken framför honom.

Han vill sälja såna där byråprydnader. Innan hans far ännu hunnit svara, hade Stellan störtat ut i köket. Där, vid dörren, stod italienaren. Han var förfärligt svart och smutsig och såg farlig ut. Men magen hade han en stor korg och i den fanns det gubbar och gummor och fanns det Ja, det fanns en häst !!! Den var alldeles vit och stor att den måste räcka Stellan ända upp till knäna.

Där fick jag se vatten välla fram södra sidan. Sedan gick mannen, med ett mätsnöre i handen, ett stycke mot öster och mätte därvid upp tusen alnar och lät mig över vattnet, och vattnet räckte mig där till fotknölarna. Åter mätte han upp tusen alnar och lät mig över vattnet, och vattnet räckte mig där till knäna.

Mörkret slöt sig omkring honom som en säck och han sjönk ner sina knän, men fönstret med ljuset lyste honom som en ledfyr och han trodde sig framåt med en obehaglig känsla av att knäna hans svarta byxor blevo våta vid varje steg och hans egna knäskålar värkte, som om de slogo mot stenar.

Dagens Ord

övertjällade

Andra Tittar