Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 25 september 2025
Nej, Adolf! Jag har sett Adolf! O, Gustav, han låg i Avéns matvaruaffär mitt i fönstret med bara huvudet på ett fat och han hade ett stort äpple i munnen! Hur vet du att det var han, sade Almblad. Jag kände igen honom! Han hade ett litet ärr över vänstra ögat han fick det en gång då han stötte sig mot en spik i vedboddörren jag kände igen ärret. Det måste vara han!
Och jag frågade: »Vad är det?» Han svarade: »Det är en sädesskäppa som kommer fram.» Ytterligare sade han: »Så är det beställt med dem i hela landet.» Jag fick då se huru en rund skiva av bly lyfte sig; och nu syntes där en kvinna som satt i skäppan. Därefter sade han: »Detta är Ogudaktigheten.» Och så stötte han henne åter ned i skäppan och slog igen blylocket över dess öppning.
Hennes ansikte sken af oförställd förvåning och uttryckte den mest intensiva uppriktighet, då hon svarade: »Kan en tänka något så galet, som att en sådan liten guds ängel som han skulle vara en till besvär! Om jag bara fick se barnet mitt! Om jag bara fick honom igen! Min egen, egen oskyldige lille pojke!» »Har du då alls inte gjort pojken illa, Lena; häradsdomaren säger att »
Gingo upp som solar i glans och glam, men slocknade hastigt, försvunno i mörker för att någon gång dyka upp igen som planeter av andra ordningen. De gingo till betanister och hagelinare för att söka hjälp men fingo till svar: Hjälp dig själv, och Gud skall hjälpa dig.
Hon måste dö, dö, dö! strykas ut ur mitt lif. Hon smög sig ditin derför att jag mot bättre vetande ansträngde mig att se henne med dina ögon. Det var orätt af mig; det var svaghet men jag kunde icke uthärda att mista dig. Nu är jag stark igen, stark nog att vara ensam och ändå lefva. Jag hatar henne; jag kan icke förlåta.
Han kvävdes i de låga, kvava rummen, vars fönster klistrades igen för vintern. Gårdsplanens cirkel blev till en löparebana, på vilken han sprang runt, runt i nattens drömmar, runt, runt till att stupa. Och han drömde, att fru Enberg lade betsel i hans mun och drev honom runt, piskande hans rygg med ohyggligt långa, brännheta lakan.
Hon lyfte upp sitt allvarliga, förgråtna ansigte med de mörka ringarna kring ögonen. Långsamt slöt hon ögonlocken och öppnade dem så igen och såg länge och sorgset på honom. Ser jag ut som om jag ljög? Hon sade det snyftande, men med undertryckt rörelse. Af tonen i hennes röst kunde man ej veta, hur mycket hon lidit. Atte kände sitt hjerta krympa ihop.
Våren kom åter; då Stod han allena där. Flickan var borta, låg Vissnad i jordens famn; Ängen var grön igen, Leende, blomsterrik. Minna satt i lunden Och på kransen såg, Som, af rosor bunden, I dess sköte låg, Och en tår föll neder Uppå blomstren då, Men till kransen beder Ömma flickan så: "Sköna, får du stanna På min ynglings hår, Dofta kring hans panna Kärlek blott och vår!
Moran inföll: Ja, det blir töserna, som får gå med maten. Han stirrade på henne ett ögonblick, vände sig bort. I kan skicka Basse, om det passar bättre. Jag är väl inte en sån fähund. Eljest ville jag säga Hon sköt igen dörren, ty i köket kacklade sväran som en höna, stolt över ägget hon satt i världen: D'ä Stava, d'ä Stava, d'ä Stava som kör'n ivä Vad ville du säga?
»Ni vill alltså inte säga mig någonting?» »Jo, en hel massa saker.» »Men nu förstår jag er ej igen.» »Låt oss tala om andra saker.» »Godt,» sade reportern, »till exempel om det stora moskwaska schaktet.» »Ja, gärna.» »Hvad tror ni om det företaget? Är ni också en af isleverantörerna, ehuru folket här rundt omkring påstår, att ni hatar is och förstör den med era varma floder?»
Dagens Ord
Andra Tittar