Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 15 maj 2025
Vore än vår lott som fordom, finge Äfven du en bjudning, arma flicka, Kunde glänsa som en ann' i dansen; Men vår tid är all." Hon hann ej mera; Dörren uppgick, en betjänt i gala Trädde in och räckte i den sköna Flickans hand ett kort och gick. Ett skimmer, Tändt af glädje, flög kring hennes panna, När hon såg sitt namn på bjudningskortet, Men ett skimmer blott, det var försvunnet Nästa ögonblick.
Alltid snyggt och renligt. Men Rellu trifdes ändå icke. Hans själ trifdes, men kroppen ej. Hans ögon började glänsa, af stilla lycka måhända, kanske af någon feber, som han icke sjelf kände. Hans bruna, smutsfärgade hy bleknade, hans hår fick en liten skiftning i grått ... det var kanske såpans förtjenst, eller må hända var det någon ting annat...
Förunderligt, ju mer hon vissnar själf, desto mer tycks hon åter börja älska friskheten och lifvet. Är det afskedsstunden, som nalkas och gör det försmådda dyrbart igen? Den 25 april. Fjärden är öppen, isen borta. I solgången syntes en tropp svanor glänsa på den klara sjön. De hafva redan lyftat sina vingar och flyttat.
Men innan Karl Anton lämnade från sig ulstern strök han kärleksfullt med hattborsten kring cylindern och hängde upp den. Detta iakttogs av herr Söderberg junior, en förhoppningsfull och handlingskraftig ungdom om tolv år, och så snart fröken Lydia och Karl Anton försvunnit in i förmaket tog han ned hatten och grep borsten för att glänsa upp den litet.
Hon såg spetsen glänsa till och försvinna för hvarje drag och fast han icke talade hade hon dock en behaglig förnimmelse af menskligt sällskap; af en hjerna som arbetade, af ett hjerta som slog liksom af en magnetisk ström, hvilken strålade emot henne från denna lilla eldfläck, som andades. De hade mindre att säga hvarandra nu än förr; deras gemensamma stora intresse var ju borta.
Hon såg lykta efter lykta tändas och glänsa fram ur det lätta storstadsdiset, hon såg de mjölkblå solarna i Esplanadens långa perspektiv tändas en efter en. Allt var så underbart vackert, som hon aldrig tyckte sig ha sett det förr. Och hon log i sina stilla tankar. Kom han i kväll, visste hon, att det skulle ske. Hon gick hem, fylld af sin starka, unga sensommarglädje.
Icke snö och icke heller svanor; Nej, blott Hassan Agas tält där glänsa; Själf i ett af dem han ligger sårad. Han besökes af sin mor och syster; Blygsamt dröjer hans gemål att komma. När hans sår omsider börjat läkas, Lät han säga till sin trogna maka: "Vänta mig ej mera i palatset, I palatset och ibland de mina!"
Hans fiender skall jag kläda i skam, men på honom skall hans krona glänsa.» En vallfartssång; av David. Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans. Det är likt den dyrbara oljan på huvudet, som flyter ned i skägget, ned i Arons skägg, som flyter ned över linningen på hans kläder. Det är likt Hermons dagg, som faller ned på Sions-bergen.
LEDSVENNEN. Ej än, det skymmer. TEKMESSA. Bär han vapen eller ej? LEDSVENNEN. Mig tycks, att i sin högra hand han bär ett svärd, Kanske en bila, något ser jag glänsa där. TEKMESSA. Oss lär han väl ej hota, hvem han Är han ej redan nära? LEDSVENNEN. Ja, nu känner jag På skick och gång vår Hyllos. Hitåt skyndar han. TEKMESSA. Med hvilket budskap? Arma barm, bemanna dig!
En stilla, djup sorg, som skall lära mig vara god mot människorna, men som skall komma mitt sinne att sluta sig, likt en musslas skal, kring den pärla, som växer där inne det som ger smärtan, men också värdet. När musslan är död, skall pärlan glänsa fram i dagsljuset. En stilla, djup sorg, som skall göra mig till aristokrat. Det råa, plumpa väcker min afsmak.
Dagens Ord
Andra Tittar