United States or Czechia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon satt några sekunder som förstenad, men tog slutligen med sömngångaraktigt lugn av klänningslivet och lade det på en stol. Därefter betäckte hon ansiktet med sina händer, mörkröd av skam. Han drog henne till sig och kysste henne överallt, på halsen, bröstet, korsetten. Hon satt som förlamad.
Då höjde den, vi hållit för Leontes, djärft Sin hjälm från pannan, straffande med anletsdrag Och ord för lögn vår sägen. Konung, om du sett De dina då i denna stund! Ej höjdes mer Ett svärd, en lans; förstenad syntes en, som om Han sett en död upplefva; andra brusto ut I klagan, tolkande sin aning, att din son Var den, som fallit, fallit för sin faders svärd. LEIOKRITOS. O, hårda sanning!
Förstenad släppte Folke Filbyter tygeln och lät hästen stå stilla. Det var en varm dag och han hade hängt järnhatten på sadeln. En stark lukt av rökelse slog honom till mötes ur gallret och några tjänare sporde om de okändes ärende. Snart fick han syn på ett åldersfagert och skarpt forskande ansikte.
Han tyckte, att de hotande ropen gällde honom, att otaliga, blodtörstiga ögon voro fästa på honom. Han stod som förstenad, tills hopen hunnit förbi. Han tog korgen och ilade tillbaka in i aulan. Så länge hopens skri ännu nådde hans öra, förmådde han ej samla sina tankar för att söka grunder mot rädslan. Orolig gick han vidare och kom in på palatsets bakgård.
Pigan, som kom in med kvällsmjölken skummande i en stor blåmålad bytta, stannade vid dörren som förstenad. När hon gick ut för att stilla korna och mjölka dem, var där tyst i gården, tyst som när döden tagit, och står hotande att taga ännu mer. Och nu glada, jollrande barnröster, slammer af skedar och fat, som diskades.
Frun hängde med vaktmästarns hjälp upp pälsar och schalar, Schana satt i soffan som förstenad. Hon såg och såg. Var detta » han »? »De trapporna», stönade ängsligt kamrern, »de trapporna ta' lifvet af mig! Jag har så klen hälsa, kära fru. Magen är dålig och bröstet är angripet. De trapporna!»
En enda blick var tillräcklig att upplysa Baruk och Jonas om den arma flickans läge. Den gamle mannen stod som förstenad av förskräckelse. Han lyssnade, utan att säga ett ord, till Rakel, som bad om förbarmande och anklagade sig för sin moders död. Därefter utbrast han i höga jämmerrop, slet sitt hår och förbannade det ögonblick, som återgivit honom åt hans skändade härd.
Spöqvist bet sig i läppen för att icke gapskratta åt vännen Brackanders ofärd, varefter han vände sin av skadeglädje lysande blick på Sven och sade med mycken salvelse och högtidlighet: Olycklige, vad har du gjort? Du är hemfallen åt lagens hela stränghet; ingenting kan rädda dig ur rättvisans arm. Sven stod likasom förstenad. Är det icke hemgång? Är det icke edsöresbrott?
Tjust han beundrar sig själv: förstenad i blick och i hållning vilar han där och liknar en bild av pariske marmorn skådar ett stjärnepar sina egna strålande ögon, skådar ett hår, dionysiskt rikt och värdigt Apollon, fjunfri kind och retande mun och skinande axlar, lemmar med glans av snö, som genomskimras av purpur. Narkissos var förtrollad av sin egen spegelbild.
Men hon reste sig häftigt upp; en ström af tårar rullade ned för hennes kinder, och hon klagade högt, i det hon med konvulsivisk kraft fattade i sängkanten, som hon tryckte sig emot, allt under det hon böjde sitt hufvud mot väggen hårdt och våldsamt. Erik blef uppmärksam. Han såg och såg, ögonen blefvo helt stora i hufvudet på honom. Han lutade sig nyfiket framåt och stod liksom förstenad.