Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 28 september 2025
Och jag kunde dock få blifva hos dem, jag äger att välja". Hon knäböjde åter, hennes anlete förklarades och hon utbrast: "lofvad, lofvad vare min Frälsare, prisad att du hafver funnit mig värdig att dö för din skull. Skulle väl du behöfva mig till ett verktyg för deras frälsning? Skulle ej din kärlek och din makt förslå! Med fröjd vill jag bekänna dig och dö!"
Men aldrig hade jag sett min hustru så uppfylld av fröjd över det, som skulle komma, som hon nu var.
Fast de orsakat mig många umbäranden, har jag haft min fröjd i att se dem beta och växa som killingar.
Ynglingarnes kör svarade, att ett bloss med ljuvligare sken än aftonstjärnans varken lyser för jordens dödlige eller Olympens gudar. Vad föräldrarne fastställt helgas av henne; vad de älskande länge önskat räckes givmilt av henne ... Hymen, giv lycka och fröjd! Hymenäos, eja, Hymenäos! Systrar, började flickorna ånyo, aftonstjärnan har ryckt en vän ur vår krets.
Jag är en man, En hårdnad man; jag kan, hvad mänska kan; Men att stå här och se er fröjd och lycka Och allt, hvad jag har kärt, i famnen trycka, Och kväfva minsta tår af glädje, nej! Det är omöjligt, barn, det kan jag ej. Ridån faller. Tragedi i fem akter Personerna. LEIOKRITOS, konung på Salamis. LEONTES, hans son. TEKMESSA, Ajas' änka. EURYSAKES, Ajas' och Tekmessas son.
LEIOKRITOS. Blind är du själf, för gudars hämnd ett mål också. TEKMESSA. Ve och förtviflan öfver dig! LEIOKRITOS. Men nåd och frid Utöfver dig, du arma moder, om af nåd, Af frid du mer kan hugnas. O, din bitterhet Är mig ej svårförklarlig; låt den mildras dock. Om ödet mig har tvungit att beröfva dig Din största fröjd i lifvet, så behjärta väl, Att tvång, ej vilja, vållade, hvad ondt dig skett.
Sänd ditt ljus och din sanning; må de leda mig, må de föra mig till ditt heliga berg och till dina boningar, så att jag får gå in till Guds altare, till Gud, som är min glädje och fröjd, och tacka dig på harpa, Gud, min Gud. Varför är du så bedrövad, min själ, och varför så orolig i mig? Hoppas på Gud; ty jag skall åter få tacka honom, min frälsning och min Gud.
Det är en skatt, som evig är, Som väntar, när Vår tid gått här till ända, En skatt, som ej, likt jordiskt gull, Är stoft och mull Och snart skall återvända; Det är en skörd af frid och fröjd I himlars höjd, Som aldrig mer skall sluta; Det är en salighet hos Gud, Den Kristi brud Skall där osägligt njuta.
Din Erland skall växa upp och vara din ålders glädje. Ditt hus skall länge äga bestånd och din Guds välsignelse vila däröver. Farväl, Erland! fortfor hon. Farväl, gosse vid bäcken! Farväl, min första och enda kärlek! Farväl, min lycka och olycka! Välsignad vare du, min make! Välsignad du, min fröjd, mitt solljus, min ande, mitt allt!
De skämta med fröjd och smärta, På lek de tåras och le, Blott jag har mitt brinnande hjärta; O, vore jag utan som de! Åter ett besök i ensligheten Af försvunna, dyra, sörjda vänner, Af gestalter från min lyckas dagar, Sjön vid hyddan, hyddan, skogen, bergen, Mina lekar, mina fröjder, drömmar Och min första kärleks blomstersuckar!
Dagens Ord
Andra Tittar