United States or Ghana ? Vote for the TOP Country of the Week !
Vägen ut ur sin hopplöshet och förtviflan sökte Quental hos »naturalismen». Den var både Goethes realistiska förhållande till lifvet och Darwins naturvetenskapliga världsförklaring. Ingendera formen gaf honom den slutliga visshet han sökte. Väl var hans katolicism död. Men hans känsla lefde.
»Åh, ni ska' få se att Stockholmsluften gör underverk», sade William muntert; men på samma gång såg han in i det blodlösa barnansigtet med en öm, bekymrad blick, som icke undgick modern. »Låt mig bli er läkare», sade hon. »Ni skall få se det hjelper.» »Ja, i fjorton dar», svarade den unga med kufvad förtviflan, »men så är det samma historia igen.
DANIEL HJORT. Sitt hat hon lade till mitt hat mot er, sin hämnd till min förtviflan öfver er. Och det försmådda hjärtat, det fick ro, och tviflet flög och tanken fick en tro. Jag hade intet svärd, jag hade ord, jag hade ingen makt, jag hade list, och se, jag bragt er dock till fallets rand!
Men i samma ögonblick öppnas dörren utifrån, och med ett rop af förtviflan störtar den stackars modern ned på golfvet. Fyra män träda in genom dörren. Dessa bära en bår af grenar, hvilka täckas af en kappa. De sätta långsamt ned båren på golfvet och taga af sig hufvudbonaden, djupt gripna af dödens majestät, som de fört med sig in i det lilla hemmet.
"Jag har tänkt på allt detta", svarade Edesius. "Men jag kan icke annat, jag måste hem! Mitt hjärta längtar därefter utan uppehåll. Är det icke på samma sätt med dig, broder?" "Gud vet, att min hemlängtan under förflutna år stundom bragte mig nästan till förtviflan", svarade denne.
Men man måste kunna läsa honom, se hos honom äfven litet annat, än det, som du nyss framhöll." "Du ämnar väl inte, i Herrans namn, göra honom till en sedlighetens apostel?" "Ditåt lutar det litet." "Kors och bevars! Är nu inte ens Zola fridlyst? Jag råkar rakt i förtviflan. Fru Karell, låt oss gå och kasta volang!" "Just detsamma tänkte jag föreslå. Herr Lagander!" "Jag är färdig!" "Och John?"
Lyyli, gråt inte, liten gå nu in, Antti, jag är alldeles uppgifven. Så talade jag full af förtviflan och idkeligen vyssjande Lyyli på mina armar. Antti stod ännu där, han uppfattade icke rätt hvad det gälde. Hvad? Har Agnes har fröken Verther redan kommit? Ja, ja, gå fort. Jag vet inte huru jag skall reda mig. Mari är också ute. Och barnen se så här ut?
Arbeta samman med honom, höra hans stämma hvarenda dag, tänka blott för honom och hoppas för honom! Nu var hon lycklig igen med samma intensitet, under hvilken hon nyss vred sig i förtviflan detta häftiga och omedelbara uppgående i det närvarande, som var hennes djupa, koleriska naturs egendomlighet.
Jag känner din varmblodiga natur i hvarenda rad och jag ser den kränkte hedningens förtviflan öfver främlingen, som kommit in i hans helgedom med skor på fötterna och låtit sina blickar glida med likgiltighet öfver allt det, som hedningen dyrkar och älskar. Jag förstår att du måste hata henne, främlingen, ty du kan icke hata mig, som förde henne ditin. Men huru skulle detta kunna såra mig?
Jag kufvade min vrede nej, icke min vrede min förtviflan och sanningens klarhet kom fridsamt tillbaka i min själ. Vid foten af det träd, i hvars skugga vi stodo, växte i sin oskuld en skön, späd, hvit lilja, nyss utflyttad ur sitt drifhus för att ammas af den friska sommarvärmen och i frihet genomblomstra sitt lif.
Dagens Ord
Andra Tittar