Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 september 2025
Men att tala vid eller umgås förtroligt med en så ung, som icke förstod den äldres tankar eller språk, det gick icke. Nu skulle han det. En första maj, när Johan beräknade få gå ut med kamrater, sade fadern helt enkelt: tag nu Pelle med dig och gå till Djurgården, men se efter honom. Det fans ingen appell.
Våra gamla ätter aktar han högt och han anser som en stor utmärkelse att få se någon av desamma i sitt hus, helst dock på sitt kontor, där umgänget kan bli mera förtroligt och icke störas av larmande barn eller lyssnande tjänare. Moses är god patriot.
»Naturligtvis» han stack förtroligt sin arm in under hennes »hvar skulle jag annars vara?» »Åh jag tänkte » Hon framkastade det endast på skämt; men han afbröt henne. »Du får inte tänka sådana dumheter!» Och han skakade hennes arm med låtsad häftighet, liksom i vrede.
Allena satt han nu, Allena, ty Nadeschda var försvunnen; En sparf, en svärm af bin I trädets topp hans enda sällskap voro. Då kom en gammal vän Och hälsade den gamle under rönnen: "Miljutin, fröjda dig, Ett budskap fullt af glädje jag dig bringar." Den åldrige såg opp Och räckte handen åt sin gäst förtroligt: "Hvad budskap bringar du?
Sen och jag finner det själf, hur tokig jag blir, då han nalkas Ser han så innerligt vänligt och käckt och förtroligt uppå mig, Liksom vore vi ren sen länge bekanta och syskon.
Patronen sjelf hade en stor bukett i hand samt bar i knapphålet på sin långa utslitna ytterrock en hvit rosenknopp, sammanbunden med en liten cypressqvist. Hans min var högtidlig, ett blekt, resigneradt allvar låg utbredt öfver hans magra och gula ansigte. Hvarför få vi komma med, pappa? frågade Clara och tittade upp till fadern, halft förtroligt och halft skyggt.
Men jag ser, att mitt bref redan blifvit långt, och att jag råkat in i en ton af förtroligt samspråk, som jag hoppas ni icke misstycker den bevisar ju egentligen endast, att det tilltalsord, hvarmed jag inledt milt bref, är för mera än ett tomt ord.
Furst Voldmar log med nåd, Han tog den komnas hand i sin förtroligt, Till gubben, där han stod, Han förde fram hans sköna fosterdotter: "Miljutin, trogne slaf, För lärkan bjöd åt dig jag näktergalen, En helgonbild af guld För den af alm, som togs ifrån din hydda. Min gåfva du försmått, En dotter sörjer du, en späd slafvinna; Jag en furstinna har, Jag ger dig henne i slafvinnans ställe."
Fattad av bestörtning och undran, kom han likväl bort åt ett håll, dit militärer sällan nalkas; han satte sig förtroligt bredvid sin i hast så öppenhjärtiga vän och frågade: Säg mig uppriktigt och rätt fram, Sara, är du vad man brukar benämna en läserska? Läsare ... å då: visst inte. Sådana finns i Västergötland nog, mig förutan. Men du läser ändock stundom i Skriften? I Bibeln? Ja.
Han hälsade halvt förtroligt, medan han betraktade dem med en på en gång leende och svårmodig blick ur sina kupiga, närsynta ögon. Om vi skulle fara ut till Drottningholm, föreslog Tomas. Där bör vara vackert en sådan dag som denna. Och vi behöva inte vara rädda att träffa några bekanta, nu sedan alla sommargäster ha flyttat in. Ja, Drottningholm... Där är vackert. I parken, vid svandammarna...
Dagens Ord
Andra Tittar