Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 september 2025
Han ville icke skrämma. Det var icke hans avsikt att skada Johnsson, om han bara talade om, vad han visste. Johnsson slog ut med handen. Tror han, att han ska få Johnsson fast, så suger han allt i galen ände. Ellers vet jag ingenting. Mer än att de ska bygga bönhus och ta hem honom Hagelin, som stack Bromsen i tiden. Aposteln gick nu försiktigt till väga.
Om Ohlsson kan räkna, så ser han att det är dålig förtjänst Jo, det förståss. Förtjänsten tas väl på annat håll. Bromsen hade också det där sättet att ge byggnadslån åt sina arbetare. Det gick fint det. Blekängen blev bebyggd, och Bromsen tog hela kakan. Morfar min skulle bevars vara med och bygga han också. Jo, gubbstackarn fick lära sig dansa efter noter.
Och fortsatte sitt arbete med den stora skoveln. På kvällen tittade jag in till Karlsson. Det var en vacker, stilla juliafton, sjön låg nästan blank och ekorrarna hoppade muntert från gren till gren och så vidare. Har Karlsson bromsen? sade jag. Har så, sade Karlsson. Har så i lådan som det skulle vara. Är han stor och stark?
Julius Krok sade till sin svärfar: Jag är trettioett år. Jag vill inte bli behandlad som en skolpojke. Låt mig se, låt mig se Bromsen tänkte efter. Jo för all del, jag har också varit så där vid pass en trettio. Då hade jag byggt om verkstaden, och fått upp stenhuset just där lille Kroken bor, ja.
I sina klädskrank lågo gårdens tjenarinnor. Om somrarne äro rummen der nere för qvafva med sina dubbla innanfönster och dessutom alltför ljusa. Myggen, flugorna, bromsen och allt sommarotyget trifs deremot illa uppe på bodloften, der är mörkt och svalt och luftigt, genom de otäta brädena skimrar morgonsolen helt dämpadt in, det är högt till taket, fritt att andas och godt att sofva.
Innan Benjamin hann vika fick han eldgaffeln i huvudet och föll. Slog jag för hårt? frågade Bromsen. Men Benjamin reste sig, torkade bloden ur ansiktet med mössan och sprang utför trapporna. När han kom ut på gatan, var folkhopen redan förskingrad. Aposteln Paulus hade skingrat "elementargossarna". Jubeldoktorn hade skingrat madammerna. Och polisen hade tagit hand om Liter-Pelle.
Bromsen surrade och damen började nu gno runt i rummet. Alla veko undan för henne. Högt ropade hon: Jag känner honom! Jag känner honom! Plötsligt stannade hon och stod alldeles stilla. Bromsen surrade icke längre. Ögonen fingo ett undrande, frågande uttryck, hon drog en lång djup suck och så föll hon pladask i golvet. Jag gick ut på verandan. Nedanför låg viken blek och stilla.
Är det skäligt att lura en stackars flicka. Fy tusan, gamla kisse! Nu blev hon varse Louise och gjorde ett försök att niga. Söta frun ska inte tro att jag är en dålig flicka. Jag har smort'en kring mun med allt vad jag visste. För det är nog så, att Gud vill att en ska hålla sig till sanningen. Och om de tar huvud av Gula Rosen så är det väl hennes fel, markattan. För hon tog kål på Bromsen.
Hennes konstnärsnamn hade varit Rosine de Rose, men som hon led av gulsot ändrades det snart till Gula Rosen. I tältet gjorde hon bekantskap med Sörman och genom Sörmans inflytande blev hon härskarinna på Tre Remmare, som på sätt och vis hörde Bromsen till. Hon återtog då sitt borgerliga namn Ekman och beflitade sig om en fläckfri vandel.
Roth och madammen skötte väl om honom, och han slapp varaktigt men. Om Sörman talade han icke vidare, ej heller om strafflagens adertonde kapitel. Barnet betraktade han med likgiltighet. Men han agade honom aldrig, vilket måhända bevisar, att slagsmålet icke utplånat alla tvivelsmål. Den ende, som egentligen blev lidande på kuppen, var Bromsen.
Dagens Ord
Andra Tittar