United States or Vietnam ? Vote for the TOP Country of the Week !
Bella måste le och sökte beherska sig så godt hon kunde. De begynte tala om resan. Tusen och en natt! en sådan lyckans palt du är, Bella, utbrast Bertha och vred sig i afundsjukans qval. Jag hoppas du tänker på oss fattiglappar här hemma, med några lämpliga presenter, till exempel .
Nu sluta vi, Lyyli, du får inte skratta mera. Slut ögonen och somna. Hon knep ihop ögonen, så att den lilla nässtumpen formligen veckades, öfverläppen drogs upp och lät fyra små pärltänder lysa fram. Jag kunde ej beherska mig, utan måste ännu engång trycka mina läppar mot den öppna munnen. Men därefter blef jag allvarsam, täkte henne omsorgsfullt och rätade upp mig. Somna nu snält, mitt barn.
Men så sluta då upp, kära barn ! Jag brast själf ut i gråt och hörde icke att det gick i tamburdörren och icke häller att någon rörde sig i salen. Först när det stod ett elegant, ståtligt fruntimmer på tröskeln till barnkammaren, spratt jag till. Agnes! God afton! Jag torkade mina tårar och bjöd till att beherska mig. Förlåt, snälla Agnes. Jag är för tillfället ensam med barnen.
Sådan hade han sett ut som barn hon mindes det nu med ens; och detta öppna och oskyldiga, men på samma gång inåtvända och drömmande barnaansigte som hon mindes, blef till en anklagelse för ouppfylda moderspligter. Hon kunde icke beherska sig; tårarne stodo henne i ögonen, hon måste lägga arbetet ifrån sig och vända sig bort för att dölja dem.
"Bed honom komma hit." sade hon hastigt. Hon undrade, att hon var så upprörd och att hjertat bultade så hårdt. Och hennes händer darrade. Hvarför? Det var ju riktigt narraktigt! Hon försökte beherska sig och visa sig alldeles lugn. Hon drog ärmen ner och lyfte hufvudet från dynan. Men hon förblef dock fortfarande i en bekväm, halfliggande ställning, sedan hon kastat ännu en hastig blick i spegeln.
Ingenting i världen kan beherska dem, allra minst hans eget förnuft. Hon tystnade och såg på Antti, hvilken fortsättningsvis sysslade med seglen. Blicken, hvarmed hon följde Anttis raska rörelser, var halft reflekterande, halft road. Jag såg tydligt hvilka tankar hon närde inom sig. Mitt hjärta sammandrogs, men jag försökte dock fortsättningsvis stå på mig.
Pallra sig i väg; eljest kan hon få sig en knuff af mig, en som hon känner så länge helgen räcker! Den lilla svarta betraktade allvarligt den unga qvinnan. Hon tycktes med ögonen vilja utgrunda hennes innersta tankar, läsa i hennes själ, beherska henne. Nå, hvad ser hon på mig för? frågade Liisa. Har hon aldrig sett folk förr?
För första gången darrade hennes röst en smula. Men hon hämtade sig snart och fortfor: Då jag förstod, hur det var, då blef jag så upprörd och kunde inte beherska mig! Jag grät och sörjde, och det var mitt eget fel. Alltnog, jag blef sjuk och hela vårt hopp gick om intet. Ännu kan jag inte resa, jag har inte öfvervunnit det och inte återfått krafterna. Men doktorn tror, att om tre
Det var ju alldeles naturligt. Hvarför undrade jag däröfver? Och hvarför ogillade jag det? Obesväradt fortsatte de sitt samtal. Jag kunde ej mera så noga följa med, ty det susade i mina öron, och mina händer darrade, så att jag hade svårt att beherska mig. Du är då riktigt barnslig en riktig fjolla är du, sade jag till mig själf. Det hjälpte ej.
Hennes ifriga önskan var att till slut kunna så beherska sina rörelser, att hon ej blefve ett så lätt byte för den istadiga sydvesten. En ung student, hvars bekantskap hon gjort i prestgården derhemma, kom och erbjöd henne sin hjelp. Han var ytterst sirlig och fin och skrann, som om han vore följd af en verlds beundrande blickar.