Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 oktober 2025
En gång vid modrens kyss slår barnet opp Sin blick och ler och somnar in ånyo; Och det är bilden af vår första kärlek.
Medan de samlade sig kring det blodiga liket, hade en annan serenadgivande flock av Karmides' vänner stannat utanför bröllopshuset. Man hörde ånyo musik och sång och det hävdvunna omkvädet, som förekom i bröllopsvisor: Hymen, giv lycka och fröjd! Hymenäos, eja, Hymenäos! Dagen därefter.
Han kände i vissa stunder den starkaste frestelse att ånyo besöka Eusebia; han var en gång redan hunnen till bakporten av prokonsulns palats, när han vände om och flydde tillbaka hem; han ville åtminstone säga henne ett farväl eller med några ord besvara de små brev, som han slutligen emottog från henne, fulla av ömma förebråelser över hans uteblivande men Petros hade befallt honom avbryta varje förbindelse med henne, och han medgav för sig själv, att detta var ingivelser av frestaren, som borde motstås.
Jag tänker, att ingen, som vill människor rätt väl, tillställer en sådan prövning, där största delen går under i och rent i kvav. Och vilken är det väl tillständigt och anständigt, att med människor anställa en så helvetes prövning, att den slutas med helvetet själv? Det kallar jag inte prövning, men raseri. Albert studsade ånyo och sprang upp vid de förfärliga orden.
Louis Savignan är en af den franska katolicismens ledande personligheter, berömd historiker, en lysande polemiker. Han har förr i tiden varit förälskad i en ung flicka, som öfvergifvit honom för att gifta sig med den rike industriidkaren Clavières. Vid 43 års ålder möter han henne ånyo. Den gamla känslan, som när allt kommer omkring aldrig riktigt varit död, vaknar på nytt.
Så säger Herren, HERREN: När jag har renat eder från alla edra missgärningar, då skall jag låta städerna ånyo bliva bebodda, och då skola ruinerna åter byggas upp, och det förödda landet skall åter bliva brukat, i stället för att det har legat såsom en ödemark inför var man som har gått där fram.
Hon bad till Gud varje kväll, och hon trodde icke på ett odödligt liv. Jag visste det, och jag kände ånyo det underbara i denna hennes egen gåta, som för henne blott var naturlig verklighet. Jag strök hennes skuldra för att låta henne veta, att jag hört och förstått, och med en plötslig övergång frågade hon: »Tror du på något annat?» »Jag varken tror eller inte tror.»
Nu vet jag, vad det är, och nu vill jag tacka dig.» Innan jag hann hindra det, hade hon gripit min vänstra hand och kysst den, och när jag försökte rycka den tillbaka, höll hon den fast och kysste den ånyo, där ringfingret satt. Det låg en makt i hennes känsla och hennes person, när hon sade dessa ord, som nästan förvirrade mig.
Och så knekade vi ånyo uppåt, sågo grantoppar efter grantoppar dyka upp framför oss likt allvarliga uppgifter på lefnadsvägen; och sågo vi oss tillbaka, låg der nya, allt mer och mer aflägsna fjell likt gamla minnen, nu omgifna af en ny glans. Tre timmar hade vi nu sträfvat, och ännu hade skogen nästan samma utseende, alltså ännu långt, långt upp till fjellvidderna!
Mor. Sågs der eld i smedjan? frågade Ukko, vänd till sin äldste närvarande son, en mörkhyad man på några och fyrtio år. Inte, svarades honom från flere munnar. Har ingen sett till Ella? frågade gubben ånyo. Man skakade på hufvudet. Har han varit ute ända se'n i middags? ljöd ännu en gång gubbens röst.
Dagens Ord
Andra Tittar