Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Det var hans gång, han brukade just gå så där och stryka utmed väggarna... Tomas hade hört talas om att han var återkommen sedan en vecka, men han hade icke hört av honom något, och i dubbletten vid Kommendörsgatan bodde nu en annan. Det var han. God afton, Hall. Välkommen tillbaka! God afton, Tomas det var längesedan jag såg dig De båda vännerna följdes åt nedåt Sturegatan.
Det är dock en sorglig tanke, att en ädel atenares ärvda förmögenhet och vilken förmögenhet sedan! skall övergå i händerna på en ofilosofisk och plebejisk lymmel till biskop. Vi leva i de yttersta tiderna. Deukalions flod år ånyo i stigande. Må den komma, men icke förr än Olympiodoros är stoft och aska! De båda vännerna lämnade bordet.
Man öfverenskom, att hon med ovedersäglig talang kunde föredraga »Helan går» och att hennes »Bellmanniader, torgballader och gatvisor» voro värdiga att höras af ett större och mera vidsträckt publikum. Hon sjöng, med ett likörglas i ena handen, stående, och med den andra armen i sidan. De lyssnande vännerna hjelpte till med refrängen.
Kraken fortsatte lugnt sin lur utan att bevärdiga Erlandsson med ett svar. »Nu nu ska vi åka!» var Erlandssons nästa yttrande, och med glatt mod gjorde han sig redo att bestiga kuskbocken. »Nä hörru, inga dumheter!» sade vännerna. »Gå och lägg dig nu!» »Nej, va fadren, hupp nu ska vi ta en prome homenix i vagn. Jag kör! Hoppa upp hopp gubbar!»
De bägge vännerna började nu att dryfta den avdödes personlighet. Konstig gubbe, din farbror, utlät sig Cramer. Ja, i högsta grad. Hur gammal blev han? Jämt sjuttiofem år. Det är länge sedan han drog sig tillbaka från sin chokladfabrikation. Tjugo år, eller vad? Omkring femton, tror jag. Jo, det stämmer; jag var ungefär tio år gammal då. Ja, det var en tusan till gubbe att kunna få ihop pengar.
Johan skämdes öfver brytningen med vännerna; men han kände dem hinderliga och förtryckande. För öfrigt: hvad hade de gifvit honom i umgängsnöje, som inte han gifvit igen? Fritz, så hette vännen med pince-nez'en, var en klok verldsmenniska. Båda dessa ord, klok och verldsmenniska, hade den tiden en ful betydelse.
Endast en glömde den icke. En liten blek åttaåring, hvars hjerta våldsamt klappade af fruktan för att förlora sitt älskade sällskap, sina egna händers verk, sin spellåda, som af mor så omildt kastats upp på spiselkanten uppe vid sjelfva taket, dit han aldrig kunde nå. Men gudskelof, hon hade icke bränt upp den, icke trampat ihjäl den endast skiljt dem åt, de goda vännerna.
De bägge vännerna hade slagit sig ned i gräset på en kulle under en lummig ek. De hade därifrån utsikt över ett härligt småländskt landskap med små insjöar, slingrande bäckar, furumoar och lövdungar. Göran, den äldre av dem, var en högväxt, kraftig yngling med jovialiska ansiktsdrag och anläggning till polisonger.
Oaktat enträgna bjudningar att stanna kvar över natten, framställda av inspektorn, hans fru samt framförallt av barnen i huset, vilka djäknarne haft lyckan att synnerligt behaga, togo de samma afton farväl av de gästfria människorna och ställde kosan söderut. Ferietiden var nu för de båda vännerna i det närmaste slut.
Också vi giva honom vårt vittnesbörd; och du vet att vårt vittnesbörd är sant. Jag hade väl mycket annat att skriva till dig, men jag vill icke skriva till dig med bläck och penna. Ty jag hoppas att rätt snart få se dig, och då skola vi muntligen tala med varandra. Frid vare med dig. Vännerna hälsa dig. Hälsa vännerna, var och en särskilt. brev
Dagens Ord
Andra Tittar