Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 17 juni 2025


Alla började plötsligt misstro det snille, de nyss beundrat, tvifla hans ord, hans konstnärliga ärlighet; och snart stämplades han offentligen som en skicklig diktmakare, hvars poetiska uttryck voro tomma fraser, med hvilka han kastade boll som en jonglör med klingande bjällror inför ett högt äradt publikum.

Därinne satt nu magistern i sitt rum bakom skolsalen och hängde näsan öfver sina böcker. Elsas ögon fingo ett svärmiskt uttryck hon tänkte sin lärare. Alltid läste han, därför kunde han allting, men därför var han också ett blekansikte, och hvad hade han för glädje af allt sitt vetande!

Försöken misslyckades jämmerliga. Hon kunde icke utdela den minsta lilla skrapa utan att stamma, rodna, ta tillbaka. Och hennes noggrannhet tog sig ej sällan lika löjliga uttryck som nu, hon med väckarklockan i handen lurade sin kammarjungfru. Den där väckarklockan hade för resten ännu en uppgift: den var en symbol för vetenskapen.

Tvärtom läsa vi äfven om sådana, som hafva sina namn i lifvets bok; och att endast "om någon icke fanns skrifven i lifvets bok, vardt han kastad i den brinnande sjön," ett uttryck, som snarare synes visa, att flertalet äfven möjligen hafva sina namn der.

Tomas stod och skruvade sig. Pastorn märkte det slutligen, och hans ansikte återtog hastigt sitt vanliga uttryck. Jag ser att du har bråttom, sade han småleende. Adjö, hälsa din far! Och han gick långsamt bort och satte sig att drömma en av sofforna, mitt i det blida solskenet. Tomas tog vägen genom en av de gränder, som föra ned till Roslagstorg. Han var ännu förvånad.

Hon fortsatte: Naturligtvis: såsom han kan du inte känna, inte ännu. Men i alla fall. Någon likhet måste det väl finnas. Han satt tyst och såg sina händer. Det vill du inte svara ? Han skakade huvudet utan att se upp. Vet du, jag läser hans brev, jag läser dom hundra gånger. Jag kan dom nästan utantill. Och ibland är det ett uttryck i dom, en mening, som gör mig alldeles stel.

Och fältherren satt där allvarlig och gravitetisk i sin bisarra fulhet, med ett uttryck som funnes där icke en människa i världen mer än han. Men i denna tvärhet ligger det hvila och natur; han är sig själf, denne gamle krubb-bitare, och man njuter af framställningens sanning. Sedan kom det sällskapliga porträttet med pudradt hår och uppdragna mungipor.

Men nu höjde vreden sin röst: "Usch, hvad hon blifvit dum och högmodig! Jag skall aldrig heller bry mig om henne mera." Det var verkligen en sorglig sanning, att Greta blifvit högmodig och tyckte sig vara mycket för mer än sina forna skolkamrater, och det var detta högmod, som tog sig uttryck i de ord, med hvilka vår berättelse börjar: "Du får inte kalla mig för du längre."

Han hade kunnat låta oss i detektivberättelsen se ett uttryck för den naturvetenskapliga epokens romantiska böjelser och begär, och han hade detta sätt gifvit en helt annan tyngd och omfattning åt det ämne han befattar sig med. Dupin är den romantiska romantikens detektiv, en gång »logiker» och inbillningsmänniska, konstnär och matematiker.

Atte observerade, att hennes ansigte hade samma uttryck som man ofta återfinner hos en viss kategori af gifta qvinnor. Man kunde säga, att hon såg försummad ut. Liksom en krukväxt, som stått i skuggan och som man glömt vattna. De talade om likgiltiga ämnen. Atte trodde för resten, att alla ämnen i verlden voro henne likgiltiga. Hon var som uttorkad.

Dagens Ord

aflasta

Andra Tittar