United States or Palau ? Vote for the TOP Country of the Week !


De sågo varandra en lång stund utan att säga något, Percy undrande, Stellan med ett uttryck av lugn och beslutsam stolthet. Till sist sade Percy: Vill du inte va ordförande i kommittén heller? Stellan tänkte sig för ett ögonblick: Jo, sade han, kan ja ju gärna va. Nu ä ju för resten inte mer å göra, sen ja köpt skålen. ä bara å ge pastorn den. Men får vi ha ett nytt sammanträde.

I detta rum, der tillförene en talrik ungdom samlades till dans och glada lekar, der var det nu Rosa ensam som sväfvade fram och åter, än i en luftig dans, än i vexlande ställningar fulla af uttryck och behag. var Rosa vacker.

De voro redan små modedockor och talade med stor tvärsäkerhet om hvilka af kamraterna voro "snobbiga" och "stiliga", med flera sådana uttryck, som Greta aldrig förr hört i sitt enkla, landtliga hem.

Som sanningens litterära uttryck fattas klarheten. Den bestämmer formen också i dessa uppsatser, den skänker framställningen tillgänglighet, gör den »populär». Den är inte ensamt tankens klarhet, den är också, den är i synnerhet det slags klarhet, som har sin källa i intuitionen, och som är dess större ju smidigare, säkrare och precisare denna arbetar.

Bonaparte stod lutad över sängen; han hade rest hennes huvud upp mellan båda sina händer och såg stirrande in i det marmorbleka, livlösa ansiktet. Småningom kom i hans ögon ett nytt uttryck som av hänryckning och i det han med ena handen ömt strök undan det våta håret från hennes panna, sade han innerligt, högt och tydligt: Hon var en själ helstöpt som ingen annan.

Huru skulle jag någonsin kunna lita en människa, om hvilken jag vet att han ej mera i morgon är densamma som i dag? Ett ledsamt uttryck det där »lita ». Lita ! Hvad behöfver man lita någon? Om en människa i dag behagar dig, är det bra, och gör han det ännu i morgon desto bättre. Om ej, vänd honom ryggen och sök en annan. Voil

Men allt maner har sin grund i en individs rätta och sanna sensation af skönheten i ett naturligt uttryck och samma individs orätta och vanskliga lust att själf producera ett dylikt uttryck, oaktadt hans natur nekar att fylla det med anda och kraft.

När han smeker, är det bara som om hans vänlighet icke kunde taga annat uttryck, det faller af sig själft, det är ingen närgångenhet. Man håller af hvarandra, det är enkelt och okompliceradt som det vara kan. Två fullkomligt konvenanslösa människor, med samma veka natur, smeksam som kattungens men icke ett älskande par.

Den magre kaplanens smäktande blå ögon hade fått ett uttryck af stint välbefinnande, den fordom blonda helgonglorian hade nästan helt och hållet fallit af, och den darrande lågmälta rösten hade blifvit hård och myndig. Hela människan hade undergått en fullständig förvandling de sju år, han innehaft Tibble feta gäll, hvartill han enhälligt kallats af församlingen efter gamle prostens död.

Sitt eget behov av uttryck för känslor och förnimmelser hade han funnit i musiken, i vilken han kunde berätta sin historia, utan att någon förstod vad han sade eller fatta några misstankar om att han bar en hemlighet. I världens ögon gällde han för att vara litet fnoskig, men det gjorde han sig ingen möda att jäva.