Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 november 2025
För en, som revs ned, syntes nästa morgon tre andra; de tycktes uppväxa från jorden, ingen visste huru och varifrån. Likasom klubbekriget är det enda inbördes krig, vilket någonsin blivit fört i Finland, så tillhöra även de polska stämplingarna vid denna tid de sällsyntaste undantag av sin art i detta land.
Hela hennes egen tarflighet tycktes henne nu så i ögonenfallande, hon liksom kände hela sin fulhet som en lekamlig smärta. Hennes längd skrämde henne, och hon sjönk ihop ofrivilligt, som om hon ville gömma sig. Hon hörde icke deras tal. Först hade det varit skämt, små skratt och vanligt kallprat ... så blef det allvar.
Hennes ögon följde mekaniskt dess allt jemt större proportioner. Slupen roddes ej mera; skyddade af en liten holme tycktes de seglande halft domnat af i solbaddet. Men snart var holmen dublerad, och den stora fjärden låg framför.
Det är godt när en statsman ändrar mening, då han finner den oriktig. Britiska kolonierna inse att de måste taga största delen af sin inkomst af tull på importerade varor, och därför tycktes en »Zollverein» vara olämplig. Äfven andra hinder föreligga.
Värst att han också blef trött själf, då han för sin del sparat på både vattvälling, getmjölk och de brödstycken de efter moderns död fått af beskedligt folk, så trött att benen nu veko sig undan honom, och småsystrarna på kälken tycktes honom tunga som timmerklampar. Han såg af alla märken, att mera snö skulle komma.
Det är länge sen, sade han stilla, jag var bara tjugu år, nu är jag tretti. För resten, må hin ta henne! Har du tänkt på varför jag ligger i den här kupan egentligen? Kommer jag någonstans, blir det nånting? Ä de nån mening i att leva så här? Han tycktes vända sig mot väggen. Jag ger även detta fan, sade han, i morgon ska jag ut i Haga och måla, nu har jag fem dukar hos juden.
Medan Hermione på okonstlat och intagande sätt uppläste myten om Narkissos i Ovidius' skaldeverk »Förvandlingarna», hade den främling, som i avvaktan på Krysanteus' hemkomst tillbragt en stund i biblioteket, inträngt i fruntimmersgården och närmat sig de unga kvinnorna, lockad, som det tycktes, av de praktfulla blommor, som stodo i deras grannskap vid springbrunnen, ty han stannade framför dessa och syntes med välbehag njuta av deras doft och färger.
Tomas hade tagit en stor, mörkfläckig snäcka från byrån bredvid soffan, vägde den i handen och höll den mot sitt öra. Snäckan fyllde hans hörsel med ett dovt, ihållande brus, som tycktes arbeta sig fram från något ställe djupt inne eller långt borta, och som kom honom att tänka på havet... och på ett namn, som han någon gång hade stått och ropat utåt havet. Ett namn, som han icke kunde glömma.
Snart voro de ur sigte, och på terrassen framför stora byggningen dracks kaffet under ett samtal, från hvilket dock den otvungna glädtigheten tycktes bannlyst. Patronen och löjtnanten talade om »gamla glada dagar», men på så olika sätt.
Men Myros bitterhet upplöste sig snart i tårar; hon kastade sig ned vid Rakels läger och grät. Sedan rabbinen, vars lugn tycktes orubbligt, överenskommit med likhusets föreståndare om begravningskostnaden och gäldat den, stack han pungen i gördeln och beredde sig att gå. Men vid åsynen av Myros tårar lade han sin hand på hennes skuldra och bad henne följa sig.
Dagens Ord
Andra Tittar