Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 11 oktober 2025
Nåväl, svarade doktorn till slut, låtom oss göra det. Jag följer er. Vi kunna ju alltid stiga upp ett par minuter. Varför inte, om ni nu så speciellt önskar det. Explosionen. Så hörde Wolfgang Schnitler intet mera. Han löste av sig telefonen och ställde den lilla apparaten på sitt skrivbord.
Den telefonen är en underbar uppfinning jag hörde mycket tydligare i den än i en vanlig telefon med tråd är inte det besynnerligt? Jo, medgaf Wolfgang. Och vad hörde ni? Platsen, tiden, alltsammans. Och var skall den underbara spegeln byggas? På en liten ö ej långt från Korsika, svarade flickan. Ön beskrevs av doktor Martini som liten och obebodd. Obebodd där nere, det var underligt. Ja.
Troligare förefaller det antagandet, att tjuven har för avsikt att åstadkomma en spioneringsanordning. Man tänke sig nämligen, vilka möjligheter den trådlösa telefonen öppnar för sådant. Den ena lilla apparaten anbringas osedd i det rum, varest ett konspirerande samtal pågår den andra befinner sig i avlyssnarens rum.
Nu går det på tok han måste ringa till någon men vem? Ateljén hade ingen telefon. Han hade ingen att ringa till utom Monna Lisa! Hon var den enda av hans bekanta som kunde nås på telefon. Men detta var hädelse. Å, Hartman, att han ej tänkt på Hartman! Han reste sig och sprang till telefonen. Monna Lisa och historien om de små snörena
Svågern och vännerna resonerade om superintendenten. Plötsligt ringde det i telefonen. Hallå! Det är intendenten. Jo, hör du Har du ordnat växeln? Nej, ser du Vill du ordna växeln med detsamma! Karlafan, klockan är halv två! Ja, men ser du, konjaken hjälpte inte Gå in på kaféet, ta dig två konjak till, och omsätt växeln! Har du förstått? Ja jag skall försöka Avringning.
Hon skrev ej som förr hennes brev ägde en värme som ej förut, och han trodde sig mellan raderna spåra något mera än blotta affären och det intresse, hon visade för densamma. Han ilade till telefonen och tillbragte flera timmar med den fastbunden vid sitt ena öra. Ännu intet, mumlade han gång på gång, tills plötsligt hans drag fingo ett uttryck av spänning.
Du ska få leva. Du kan vara alldeles lugn, Adolf. Alltid blir det någon råd för dig! En morgon då Almblad kom ut såg potatislandet så underligt ut. Plantorna voro uppryckta och jorden uppgrävd. Almblads potatis var stulen! Där fanns icke så mycket som en rotknöl kvar. Tjuvarna hade kommit på natten och tagit alltihop med sig. Allt hopp och all fröjd var borta! Almblad sprang till telefonen.
Aha, tänkte Wolfgang, det tror jag vi sätta p för, min gosse. Se där, telefonernas ovärderliga nytta redan bevisad. Efter att även hava åhört de bägge andra ganymedernas högljudda jubel över den härliga framtidsutsikt, som hans betjänts ord hade framkallat, avstängde Wolfgang telefonen. Han provade den sedermera på alla tänkbara olika avstånd och alltid med gott resultat.
Superintendentens svåger ordnade sin växel och slog sig ned på sitt stamkafé med ljust och lätt sinne. Han träffade ett par vänner, och det kom in varor. Tiden gick. Man väntade på att superintendenten skulle komma tillbaka och bli fjärde man. Plötsligt ringde det i telefonen efter superintendentens svåger. Hallå, vem är det? Ja hör du, det är intendenten, jag
Medelst telefonen följde han med i alla doktor Martinis åtgöranden, men det visade sig, att samtalen på kontoret voro tämligen intresselösa. Inom astronomin hade han till och med börjat att hysa egna åsikter; som till exempel den rätt lustiga fråga, han en gång framkastade i ett brev till Elli Zander.
Dagens Ord
Andra Tittar