United States or Marshall Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


För resten är det brådt med skörden prestens åker. I morgon skall rågen i rian. Tig och arbeta; det är Guds bud. Mera talades ej. Han gick ut ur stugan, tog pipan i munnen slog eld, nickade långsamt inåt, suckade och försvann. Om en stund hördes hästens steg; det gick långsamt, fot för fot den ojemna, smala byvägen. Den unga qvinnan log tankfullt. Det är inte värdt att vara ledsen!

Han vaknade av, att fadern rest sig och, alltjämt hållande gossen i famn, upprepade gånger bugade i riktning mot stugan. Abraham vred sig ett halvt varv runt och såg en underlig syn. I stugdörren stod en stor, fet ung man, besynnerligt klädd. I trots av kylan bar han varken rock eller väst, bara skjorta och byxor.

O, mina stjärnor, mina kära stjärnor! Om en solstråle i hösten. Efter en genomvakad natt, sov mäster Sigfrid följande morgon ännu klockan åtta. Hans trogna hustru, som vakat med honom, hade dock redan hunnit sopa stugan, fodra deras enda ko och ställa grytan elden för frukosten, när hon överraskades av ett oväntat besök.

Snart dock väcktes en låga, och pärtan flammade genast, Stugan var upplyst nu, ur dvalan vaknade hönsen, Katten hällen sträckte sig styf, tätt skakande hufvet, Och sin gömma i språng uppsökte den skrämda kaninen.

Någon vind lär från mitt hem väl komma, Skyn i luften törs jag kalla broder, Men blott snö är jag nattens fötter, Som han stampar af, i stugan kommen. Snön från nattens fötter smälte icke, Molnets broder flög ej bort med vinden, Gossen dröjde kvar och blef en yngling.

Sonen däremot, som hela kvällen förhållit sig ytterst tillbakadragen såsom om han fruktat veta något ledsamt, tog nu mod till sig och framskruvade frågan: , far, har du sålt stugan och grejorna? Ja visst, svarade fadren, alldeles efter som du bad mig. Och pengarna? hördes Alriks slocknande stämma. De ha gått åt!

De väntade bryten, och när han utan att göra sig någon brådska slutligen hade hunnit fram, rådgjorde de en stund. De gingo än till den ena sidan, än till den andra och sågo ned i gropen. Bryten tycktes vilja övertala dem att först giva sig en stunds ro och icke låta maten kallna, ty han pekade mot stugan, men de voro oroliga och otåliga.

Stolt stod skymmeln och gnäggade sen bland främmande hästar, Ätande nöjd vid sitt lass och med hofven straffande grannen, Hvar gång denne för djärft pånosade höet i slädan; Petrus, hans ägare, åter begaf sig till stugan och ingick. Åttonde sången. Sång, låt höra hvad allt den förståndige Petrus i stugan Såg, han tågade in och stannade häpen vid dörren.

Måste ju »uppehålla lifhanken» med arbetet utomhus. Barnen lekte i stugan om vintrarne, om somrarne sprungo de ute.

Den där stugan, där han för många år sedan mötte varulven. Nu vandrade varulven långsam och tung utför allén, antagligen väg till sin stuga. Abraham undrade, om han möjligen stört varulven. Ur flygelbyggnaden kom en liten gråklädd, vithårig gubbe. Han tassade omkring som en hustomte, av och an över gården, tittade in genom fönsterna, riste huvudet.