United States or Samoa ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jagad från det ena hotellet till det andra och överallt förföljd genom elektriska trådar, som nå ända till kanten av min säng, överallt anfallen av dessa elektriska strömmar, som lyfta mig ur stolen och ur sängen, förbereder jag ett självmord efter konstens regler. Det är det rysligaste väder ute, och min sorgsenhet söker jag skingra genom dryckeslag bland vänner.
Edmée hade också rest sig upp. Hon kämpade hårt för att hålla tillbaka sina tårar. Å, Louis... Och plötsligt gav hon efter för denna starka, nervösa spänning, som hon den sista tiden levat i. Med en snyftning, så häftig, att den nästan liknade ett tjut, sjönk hon, med bägge händerna för ansiktet, ned på stolen. Louis kastade sig på knä vid sidan av henne.
Hon såg upp från stolen, där hon satt, och i det hon tog näsduken från de våta ögonen, svarade hon med sina skälvande barnaläppar: Döden kan man alltid finna. Han suckade, trött av denna orkeslösa kamp mot en vilja, som han kände vara starkare än hans. Ett ögonblick stod han stilla liksom tvekande så vände han sig tvärt om och gick ut ur rummet.
Du har sett döden många, många gånger, mumlade han, och svälten och vansinnet, till och med djävulen det är inte passande för dig att vara rädd som ett fruntimmer! Han satte ifrån sig lampan och tog igen plats på stolen. Jag skall befalla mig själv att vara en man, tänkte han. Från och med nu skall det vara slut på allt känslopjunk. Nilenius är borta, jag är fri nu.
På tredje dagen, då Thores bröllop skulle stå, kom Ån uppifrån fjället med en stol på ryggen. Först gick han till grannens gård och smög sig till vindögat på frustugan, därpå sprang han i fläng hem till modern. Här ska du ha, mor! sa Ån och ställde ned stolen. Vad skall jag med honom? Du skall vila dig. Fötterna äro ju för höga, kära son, så jag aldrig kommer i honom. Ån tänkte. Björn kom in.
Han satt på ett bord, positivspelaren, och hade sitt instrument framför sig på stolen. Det blef först vals, så polka, och så vals igen. Men den stackars tjensteflickan kunde inte dansa. Hon stod och stampade på en fläck, röd och varm, klumpig och så löjligt allvarlig. Han fick henne ej ur fläcken, och då hon vände sig, var det alltid galet och förvändt.
Det räcker och blir säkert över. Åtminstone så mycket att Agnes kan få en livränta. Louise är ju gott gift. Och du har din plats Ja, ja, pappa, det blir nog så bra. Bara du låter bli att oroa dig. Nej, ser du, oroa mig gör jag inte. Nej. Jag har kommit ett stycke för långt nu för oron. Jag har inte varit så lugn, sen lilla Marie satt där på stolen.
Generad och nästan missnöjd satte han sig på den lediga stolen bredvid henne. Så, är du nu här, Nadja ... jag hörde af min hustru, att hon bjudit dig hit ... också har jag haft bref från Finland om dina sista äfventyr, att du varit engagerad vid Lilla teatern, etcetera ... och ... jag är lite förvånad att se dig här nu.
Minns du, hur försonligt du räckte mig handen den gången vid skogsladan? Jag kände, att hade jag då mottagit den, skulle du ha haft mig igen för alltid. Och så red jag bort. Valdemar makade skålarna från den ena sidan till den andra utan någon mening, slätade på duken, strök ihop brödsmulorna, såg efter i hornet att det var fyllt och sköt fram stolen.
Men greven sprang upp och stående bakom stolen böjde han sig ned över flickan och viskade något, som kom henne att spritta till av glädje. Och återvändande till mor i Sutre, sade han: Tyvärr. Tanken är hädisk för mitt hjärta, men dunkla hågkomster säga mig att så är. Jag skulle glömma henne. Om inte annat skulle jag glömma adressen.
Dagens Ord
Andra Tittar