stolen

Uppdaterad: 3 september 2025

Någon måste en ha, och efter jag aldrig hade dig, så tog jag honom, för han höll sig inte för god att prata och fundera med ett qvinfolk, han var kärlig och alltid så glad... Herre Gud, men jag orkar inte se honom mer, tjufstrykern! Dessutom... Hon hann ej tala mer. Peltonen hade stigit upp från stolen och stod nu med hennes båda händer i sina.

Daniel Sten - Bland ödebygder och skär: Berättelser från Finland