Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 31 maj 2025
Derför satt hon och väntade främmande; men ingen kom. Och John gaf sig lika litet nu som förr tid att vara tillsammans med sin familj. Antingen var han upptagen ute, eller också satt han i sin kammare vid skrifbordet och arbetade. På detta sätt började Alma småningom tycka, att all hennes möda ändå hade varit förgäfves spild, då hon ej hade något motsvarande nöje deraf.
Han var klädd i frack, och han hade under öfverrocken den mjuka, hvita yllehalsduk, som jag lärt mig känna så väl. Jag kastade ett papper på elden just som han kom. Taktlöshet! Ni behöfver ingenting bränna för min skull; jag skall icke se efter, hvad ni har på skrifbordet. Jag försäkrade, att det icke var för hans skull, men han trodde mig naturligtvis icke. Hvilken ovanlig tid ni kommer på!
Hon satte sig ett stycke bort i rummet. Han blef stående vid skrifbordet och betraktade henne ogillande. Hvarför kysser du mig, när du icke vill kännas vid följderna? kom det, knotande, och hans blick var kall. Är det nu jag som Nej, nej; låt oss nu icke tala om det. Han gick och satte sig på andra sidan bordet utan att se på henne. Han teg, och hon teg. Det varade länge.
Men kom ihåg att jag hatar henne, om det så var mitt sista ord.» Hon reste sig från skrifbordet och såg på pappersarket som låg der fullskrifvet; hennes lugna, säkra stil var orolig och nervös. Ja, hon hatade, hatade med hela sin naturs intensitet detta blonda, hufvud, som kunde hvila så mjukt mot ett hjerta och vrida sig undan så behändigt och lätt.
Det skulle vara lönlöst att gå till sängs; hon skulle ändå icke kunna sofva. Hon reste sig upp, tände sin arbetslampa och satte sig till skrifbordet, med pennan i hand. Gardinen var icke rullad ner. Hon såg ut öfver den slumrande staden, der dagens jägtande lif stannat af.
De massiva möblerna ånga af hetta, solen har nyss brännande lyst in. En soffa af trä upptar en vägg. I den kunna tolf personer sitta i bredd, den är ett arf af farföräldrarne. Vid det stora dammiga skrifbordet står en stol. Men dörren öppnas och en ung flicka stiger in. Hon går till fönstret och höjer gardinen.
»I detta fall är det ju du som räknar då du icke vill ta emot pengarne. Det är ju att tillskrifva saken en betydelse, som den i sjelfva verket icke har.» »Gör som du vill», sade han och såg åter ut genom fönstret. Hon gick bort till skrifbordet och satte sig att skrifva ut bankanvisningen med en känsla af lättnad, blandad med en orolig förnimmelse af att ännu var spelet icke vunnet.
En dag när Hanna som vanligt tittade in till tant Karin på vägen från skolan, tog denna henne skälmaktigt i nacken och sköt henne fram till skrifbordet. Ser du de der papperen? sade hon muntert. Det är vingarne, som skola bära oss ut i verlden. Nästa lördag, dagen efter examen tänker jag vi gifva oss af. Du blir väl färdig till dess? Tant Karin! Hanna drog henne ned i soffan. Får jag tala med dig?
Han var helt upptagen. »Ja, det här är bra», sade han ibland och ibland hette det: »Nej detta duger inte» eller: »här är ju ett stort hål; det här hänger inte ihop.» »Så skrif då», sade modern lugnt. »Rif sönder pappersbladet och fäst in en kil med knappnålar. Jag reder det nog.» Han tog penna och bläck från skrifbordet och han skref skref så det yrde om pennan.
Dagens Ord
Andra Tittar