Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 19 oktober 2025
Just det, att alla dessa segrar och öden ännu lågo i framtidens sköte, just detta gav en så egen stämning åt dessa unga krigare, som nu för första gången skyldrade gevär för ynglingafursten. Det fanns ingen bland dem, som icke i detta ögonblick, under hans anförande, kände sig stark nog att erövra världen.
Ack! visste Du, att hvart Du må skåda, En ständig kamp och förstöring råda, Att jorden endast en graf Dig ter, Som drager allt i sitt sköte ner; Ditt gyllne hår Du af sorg förödde Och skuggans stoft på Din hjessa strödde Och sjufallt mörker uppå Dig drog, Och jord och himmel en ände tog! Och den dagen förströdde sig qvinnorna i lunderne samt byggde sig löfhyddor, ty serlaregnet gick öfver landet.
Våren kom åter; då Stod han allena där. Flickan var borta, låg Vissnad i jordens famn; Ängen var grön igen, Leende, blomsterrik. Minna satt i lunden Och på kransen såg, Som, af rosor bunden, I dess sköte låg, Och en tår föll neder Uppå blomstren då, Men till kransen beder Ömma flickan så: "Sköna, får du stanna På min ynglings hår, Dofta kring hans panna Kärlek blott och vår!
Så hände fram mot dagningen, att han såg ett eldsken och ställde kosan dit. =Dagningen.= Eldskenet kom från klippbrottet. Denna natt så hade Singoalla bestämt, så hade hon även sagt till Sorgbarn skulle vara hennes lyckas sista. Var detta en spådom om det, som denna samma natt skulle bära i sitt sköte?
Vet jag dock knappt, hur jag bäst skall beskrifva den dejliga flickan, När hon bland ynglingar dväljs och ömsom talar och tiger; Som då ett vårmoln hvilar sin glans bland träden på kullen, Buskarne fröjdas och björkarne stå i stilla förundran, Skådande morgonens prakt och det rosenfärgade molnet, Tills ur sitt sköte det sänder en fläkt; då svikta de späda Grenarnes skott, och de krusiga löfven skälfva af vällust; Mindre bäfvar också ej gossen, då Hedda han åhör."
Men när hon kom ihog de nattliga synerna, vaknade likväl hos henne en önskan, den sista i detta lif. Hon skulle önskat att blifva sänkt i jordens sköte, djupt under mullen till den eviga hvilan. Och hon bekymrade sig inte ens öfver hvad det var, som skulle möta henne der på andra sidan grafven, ty det kunde inte vara värre, än den der nattens lidanden.
Såväl av den lilla erfarenhet, jag under våra vandringar inhämtat, som av min egen medfödda böjelse tycker jag mig finna och känna, sade Göran bland annat, att de människor äro lyckligast, som tillbringa ett verksamt och på samma gång intelligent liv i naturens sköte.
Intet är så underbart att du icke skulle förmå det, du som gör nåd med tusenden och vedergäller fädernas missgärning i deras barns sköte efter dem; du store och väldige Gud, vilkens namn är HERREN Sebaot; du som är stor i råd och mäktig i gärningar; du vilkens ögon äro öppna över människobarnens alla vägar, så att du giver åt var och en efter hans vägar och efter hans gärningars frukt; du som gjorde tecken och under i Egyptens land, och som har gjort sådana intill denna dag, både i Israel och bland andra människor, och som har gjort dig ett namn, som är detsamma än i dag.
Ho löser våra skulders band, Ho böjer af din starkhets hand Och stäcker, Gud, din aga, Där, nådens konung, själf ej du Till mildhet vänder om ännu Och vill ditt straff förtaga? Du bär en faders ljufva namn, Du öppnat oss en broders famn I Jesu famn och sköte; Full är all världen af din nåd, Att allt förlåta har du råd, Fast jord och himlar bröte.
Dagar kommo och gingo ... de gingo i evighetens sköte ... under julisolens varma sken. När en vecka förflutit, återkom Paavo. Han hade i hufvudstaden rumlat om några dagar i hopp att i bränvinsglaset kunna dränka sina samvetsqval; men det hade ej hjelpt.
Dagens Ord
Andra Tittar