Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 6 juli 2025
Och HERRENS ord kom till Jeremia; han sade: Så säger HERREN: Först när I gören om intet mitt förbund med dagen och mitt förbund med natten, så att det icke bliver dag och natt i rätt tid, först då skall mitt förbund med min tjänare David bliva om intet, så att icke längre en avkomling av honom sitter såsom konung på hans tron, och först då mitt förbund med de levitiska prästerna, som göra tjänst åt mig.
Medvetandet därom väcker den oresonligaste hunger i mitt sinne. Jag elektriseras ingalunda af det jag får, det synes mig tvärtom fattigt och obetydligt; men jag sitter och fortäres af saknad öfver, att alla dessa gömda rikedomar skola draga mig förbi utan att lämna mig det ringaste utbyte. Jag känner ingen eggelse, blott ett tomhändt vemod öfver allt hvad jag går miste om.
Så sade HERREN: Gå ned till Juda konungs hus och tala där följande ord; säg: Hör HERRENS ord, du Juda konung, som sitter på Davids tron, hör det du med dina tjänare och ditt folk, I som gån in genom dessa portar.
Ty se, jag skall göra dig ringa bland folken, föraktad bland människorna. Den förfäran du väckte har bedragit dig, ja, ditt hjärtas övermod, där du sitter ibland bergsklyftorna och håller dig fast högst uppe på höjden. Om du än byggde ditt näste så högt uppe som örnen, så skulle jag dock störta dig ned därifrån, säger HERREN.
Du sitter här för att döma mig efter lagen, och ändå bjuder du, tvärtemot lagen, att man skall slå mig!» Då sade de som stodo därbredvid: »Smädar du Guds överstepräst?» Paulus svarade: »Jag visste icke, mina bröder, att han var överstepräst. Det är ju skrivet: 'Mot en hövding i ditt folk skall du icke tala onda ord.»
Några råd för livet kan jag inte giva er, ty jag är en fåkunnig man och har långt till ord. Åt inga gudar kan jag anbefalla er, ty ni få se många olika, och alla svika de er, när er egen arm sviker. Men sitter jag i högen, när ni återvända, blygens att beträda den, om ni komma för att tigga. Ingemund och Hallsten drogo nu i österviking, men Ingevald fick sitta hemma hos trälarna.
Men han är den ende jag har. Vad ni måtte vara grymt ensam, sade hon med bortvänt huvud. Sedan nästan stannade hon och såg på honom med en skymt av medlidande. Och ni är väl en liknande vän för honom, förstår jag, ni sitter och plockar varandra i smulor, så genomglödgade av lidelse som ni bägge är. Natten var ljus och månen lyste dem vänligt, gatorna var glest befolkade av sena nattvandrare.
God morgon, korpral! Är det några order? Jo, vi ska rycka ut om söndag! Går inte! Varför det då? Hos pantlånarn? Jo säkert. Det har varit en svår vinter för murarn och fjolåret var inte det bästa i sin helhet; de säga att de inte förtjänte mer än högst 600 kronor. Å, håll mun! Jag vet vad de förtjänte, jag, för jag sitter i taxeringen. Tag ut paltorna emellertid! Vad kostar det?
När man i fem år inte en enda dag vetat hvad det vill säga att vara frisk.» »Det är ert själslif som är angripet. Låt oss få lynnet i ordning först, så få vi se.» Det hade kommit en liflighet och mjukhet i moderns sätt, som sonen aldrig förut hade märkt. »Hur är det? Ni har snörlif naturligtvis?» frågade hon. »Ja. Men det sitter inte hårdt.» »Det är detsamma; det måste ni taga af.
Det var förbannelsen över dem, att var synd blev något helt för sig utan förklaring och utan sammanhang med annat, liksom taggen i fingret sitter lösryckt från busken. Den, som hade dräpt, mindes icke varför utan hörde bara dödsskriket. Den, som hade svikit, såg bara den bedragnas förtvivlat stirrande ansikte. Och var och en såg allas pina utan att kunna glömma sin egen.
Dagens Ord
Andra Tittar