Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 7 maj 2025
I herr Vickbergs sängkammare strax bredvid kakelugnen stod en gammal chiffonier, i chiffoniern fanns en lönnlåda, i lönnlådan låg en röd rysslädersportfölj med gyllene friherrekrona över låset. Och i denna portfölj, som även den tillhört salig baron, hamnade hovmästarens sedlar.
Försänkt i sina funderingar besvarade Schüler icke hans hälsning utan satte sig på bänken och började ivrigt bläddra bland papperna i sin portfölj. Slutligen såg herr Schüler upp från sina papper och yttrade i betänksam ton: Ja, min kära vän, jag har gjort mitt bästa och jag hoppas att vi skola lyckas. Men människan spår och Gud rår, som man plär säga. Åklagaren har ännu tre vittnen ohörda.
Herr Söderberg såg på mig med förvåning i sitt ovårdade ansikte, så sade han: Poker har jag spelat mycket både här och i Amerika, men jag har inga pengar och som jag är klädd Den saken ordna vi, om ni tillåter. Jag tog ifrån herr Söderberg hans portfölj och tog in honom själv i min sängkammare.
Och Pompowski aflägsnade sig med det dokument, som antagligen i det ögonblicket var Rysslands viktigaste papper, väl förvaradt i sin portfölj. »A.-B. Jordens Inre Värme» På mötet, då Aktiebolaget Jordens Inre Värme konstituerades, fanns det bland de närvarande äfven en redaktör för en af de största ryska tidningarne.
...Greta satt i soffhörnet närmast brasan, och Hall satt bredvid henne med en stor portfölj i knäet, ur vilken han tog fram fotografier, etsningar och gravyrer. Greta tog den ena efter den andra och betraktade dem tyst och förströdd vid skenet från lampans orangefärgade spetsskärm. Framför dem stod ett litet bord med en flaska curaçao och en ask cigarretter.
Napoléon! viskade hon tyst, nästan ohörbart. Det var så sällan hon vågade uttala hans dopnamn, som ingen icke ens hans mor numera kallade honom för, men vars egendomliga klang, hon i djupet av sitt hjärta tillbad. I nästa ögonblick var hon utanför dörren. Småleende satte Bonaparte sig till skrivbordet och öppnade strax sin stora portfölj.
Att se denna friherrliga portfölj svälla av välmåga låt vara en falsk, en förfalskad det var för herr Vickberg en stor, ren, osjälvisk njutning. Herr Vickberg kunde således med gott samvete fira sina helgdagar, tvätta av sig arbetsveckans smuts, ikläda sig den svarta rocken, söndagsperuken och stormen.
Då ringde det på tamburklockan och Tor sprang och öppnade. Kristin hade gått ned efter sodavatten och jag kom mig icke för. Det dröjde innan Tor kom igen. Men så kom han och vi frågade: Vem var det? Tor vinkade åt mig och vi gingo ut i tamburen, lämnande Bertil ensam. I tamburen stod en sluskigt klädd herre med en sorts portfölj under armen.
I början av Björkenäsvägen såg Abraham en mager, kutig liten gubbe, som spindlade fram efter vägkanten. Det var herr Vickberg, han bar en stor portfölj och han skulle också till Björkenäs. Han fick plats bredvid ingenjören. Käre Vickberg, sade ingenjören, harklade och klappade lite på fotsacken. Det var ju i alla fall bra riktigt bra i alla fall Ja, sade Vickberg.
Dagens Ord
Andra Tittar