United States or Mauritania ? Vote for the TOP Country of the Week !


Tyngd af år och sorger, tog jag vägen Till min forna herres slott vid Volga, Till Natalia Feodorovnas boning. Stängd var porten för den gamle, trogne Tjänarn nu; i dagar och i nätter Låg jag under himlens tak där ute, Väntande att furstinnan skåda. Och hon syntes; som ett djur i stoftet Kröp jag till den stoltas fötter, tiggde Om förbarmning för min furstes maka, För hans barn.

Om han kunde sjunga der, tog jag'n strax! Åh, hvad det är vackert! Och när sångens sista sentimentala strof förklingat, rusade hon upp, som om hon fått en ingifvelse, tog sig hatt och kappa, nickade till de närvarande, hviskade något i örat löjtnant Ulf och lemnade huset oaktadt herrarnes protester. Om en qvart låste hon upp porten hos kommerserådets och sprang in.

Men om mannen icke vill taga sin svägerska till äkta, skall svägerskan upp i porten, till de äldste, och säga: Min svåger vägrar att upprätthålla sin broders namn i Israel; han vill icke äkta mig i sin broders ställe skola de äldste i staden där han bor kalla honom till sig och tala med honom.

Der brann en grön lykta vid porten, och en skylt med bilder hängde öfver ingången. Samuli ringde, blef insläppt och stod framför ett slags svartmuskig väktare, som mer liknade en röfvare än en hederlig menniska. I sjelfva portgången var halfmörkt, den gröna lyktans sken upplyste helt otydligt en trappa, som ledde nedåt, och visade de tjocka röda draperier, som skylde en dörr långt i fonden.

Nog av, jag återvände samma väg jag kommit; och jag fann porten stängd, bultade jag . När min vän efter en minut öppnar, är det min tur att fattas av medömkan.

Ty jag har sett till mitt folk, eftersom deras rop har kommit till migNär nu Samuel fick se Saul, gav HERREN honom den uppenbarelsen: »Se där är den man om vilken jag sade till dig: Denne skall styra mitt folkMen Saul gick fram till Samuel i porten och sade: »Säg mig var siaren borSamuel svarade Saul och sade: »Jag är siaren.

Sergeanten förargades, emedan han berömde sig av att köra ganska väl. Han ryckte till hästarna med tömmarna, gav dem en pisksläng, och for av ut genom porten och sedan bort över Arbogagatorna fram till västra tullen, att det rök om gatstenarna. Att vagnen härunder skakade och hoppade, kan man föreställa sig.

Och han mätte för husets murpelare: de höllo fem alnar var sin sida, ock porten bredd: den var var sida tre alnar. Förhuset var tjugu alnar lång och elva alnar brett, nämligen vid trappstegen vilka man steg ditupp. Och vid murpelarna stodo pelare, en var sida. Därefter förde han mig till tempelsalen.

Och för framsidan, österut, gjordes de femtio alnar långa. Omhängena gjordes femton alnar långa ena sidan därav, med tre stolpar tre fotstycken; likaledes gjordes omhängena andra sidan femton alnar långa alltså lika båda sidor om porten till förgården med tre stolpar tre fotstycken.