United States or Guyana ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag som har flera släktingar i Stockholm, som är mecenater och som ger statyer till Nationalmuseum och till alla möjliga inrättningar. Han teg. Efter en lång tystnad frågade hon: Och var ska du pengarna till att bli mecenat för? Min morfar när han dör , vet du, Stellan! Vet du vad det kostar att va mecenat?

Brodern tog detta och gaf honom det. Den sjuke började röra i det, vände det upp och ner, pekade en stor bundt sedlar, såg brodern med tindrande ögon. Med tveksam hand tog brodern pengarna, stoppade dem sig och strök sedan reverser och sparbanksböcker ner i skrinet igen. Han följde sedan broderns brinnande blickar. De voro fästa ett paket fosfortändstickor, som lågo kakelugnshyllan.

sade någon: Ja, det går en gång men han skulle nog inte kunna göra om det. Alldeles säkert kan han det, sade berättaren. Ty det egendomliga är att den unge mannen betalade igen pengarna. blev det tyst i sällskapet. Det hade man inte väntat. Och kanske inte Wallenberg heller. En snäll herre har i Sv.

Nyss inkommet, utmärkt vackert. Har du sett det? Nej, men inte bryr jag mig om det. Om du inte bryr dig om det, tag något annat, som bättre faller dig i smaken. Jag ger dig genast pengarna i handen, om du bara lofvar att lämna dina galna funderingar och bli hemma. Du behöfver ej arbeta för ditt bröd, nog orkar jag föda dig alltid. Du får roa dig mycket du någonsin vill.

Om du sa till husbond, finge du nog åka med; kunde vi följas åt till »påträttaren». Jag tänkte jag skulle först fråga dig är det du inte vill, hör jag mig väl för med Stina. Gör du det? , följer jag väl hellre med. Men du får lägga ut pengarna för mig, tills vi ut årslönen. Du far väl som vanligt klockan sex?

Han hade inte läst över läxorna, han skulle inte kunna svara en enda fråga. Han hade inte ens tänkt , vad han skulle ljuga ihop som skäl att han inte läst . Läraren kom in. Han reste sig till hälften i bänken och hälsade. Var skulle han pengarna från? Han måste tänka ut något, måste Det blev med ens i hans hjärna som en myrstack man stuckit i med en käpp.

"Sablar!" skrek jag till och förde handen mot byxfickan. "Jag har glömt min portmonnä." "Det gör ingenting", sade Karlson älskvärt. "Jag har en hel del pengar mig, att jag kan lägga ut." "Tack", sade jag. "Du får igen pengarna i morgon." Men i mitt stilla sinne tänkte jag: "Du får aldrig igen dem." I detsamma kom jag att föra handen till västfickan, och det klack till i mig.

Jag gick hem, och jag såg henne framför mig gatan. Hon följde mig hela dagen, och kvällen, jag lade mig för att sova, såg jag hennes blå ögon mot mina Dagen därpå löste jag ut klockan. Hon tog emot pengarna och kvittot, och biträdet gav mig klockan.

När kamraterna voro lediga, fick han bort och läsa läxor med minderåriga och det var ej roligt: sina egna läxor preparerade han om nätterna. Det lilla han förtjänade tog fadern om hand och köpte åt honom de äldre brödernas avlagda kläder: »man skall behålla pengarna i huset», sade han.

Stellan såg bort och svarade ett lågmält: Ja. Ebenezar gav honom ännu några dagars frid. Men började han ansätta honom. Varenda rast var han över honom: Har du pengarna nu? . Du ska ha dom i morron, annars tar fan dig. Ja.