Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 maj 2025
Jag försökte säga något, något roligt, förstår bror, för att visa mig trevlig, och så sade jag så där på skämt: »Det är väl samma klocka som jag lämnade i går!?» »Tror ni vi byter ut de belånade varorna?» sade biträdet och gav mig en arg blick. Hon såg icke upp från sin bok. Och nu började det!
Erlandsson är fortfarande inte skön. Gamle likkistsnickare Anderson i Barbacka avsomnade en vacker dag och vart begraven i ett fodral av sin egen välkända tillverkning, och änkan, som var för gammal till och med för att gifta om sig, överlät affären åt första biträdet, snickare Petterson, som var känd Barbackabo och hade kundkretsens fulla förtroende.
Jag gick hem, och jag såg henne framför mig på gatan. Hon följde mig hela dagen, och på kvällen, då jag lade mig för att sova, såg jag hennes blå ögon mot mina Dagen därpå löste jag ut klockan. Hon tog emot pengarna och kvittot, och biträdet gav mig klockan.
Dagen därpå uppskrämdes kunderna i Johansson och Johanssons bod av att det omtyckta biträdet Perander under det han höll på att väga upp en kvarts kilo vetemjöl till fru Pilmans husassistent, plötsligt segnade till golvet med mjölskopan i hand. »Vad är det med Perander», röt patron Johansson. »Är han onykter?»
Kalle Skjorta väntade lugnt på sin vara och underhöll under tiden biträdet med en del historier från hamnen, ty Kalle var sällskapligt anlagd och alls inte hög. Så kom kaggen tillbaka, och Kalle svängde med en elegant gest upp den på axeln: »Kapten tittar in och betalar när han går förbi!» sade han flott och närmade sig dörren. Men biträdet var där före honom.
Då finns den på Pälsvaruavdelningen. Vi ha varit där. Och på Konfektionsavdelningen. Pälsmössa för gosse finns inte. Biträdet bugade, medgivande.
En halvtimme senare steg den välkände hamnbusen Kalle Skjorta in i Larsons vinhandel bärande en kagge över axeln: »Jag skulle hälsa från kapten Olson på Venus och få tjugu liter konjak av den vanliga sorten på den här kaggen. Det är tio liter i förut.» »Det skall bli», sade biträdet, tog emot kaggen och skickade en lagerkarl bort att fylla den.
"Min herre vet inte ungefär vad som skulle passa?" fortsatte biträdet sin interpellation. "Hur i helsicke skall jag kunna veta vad ni har på lager?" fräste kamrern, vars blod nu började komma i svallning. "Slå in något för ett medelålders fruntimmer, vadsomhelst, hör ni vadsomhelst . Men kvickt skall det gå. Jag ämnar inte förnöta hela min nådatid här."
Ett manligt biträde såg på mig och sade: »Belåning?» »Ja,» sade jag och tog upp min klocka och lade den på disken. Hon satt vid en liten pulpet och skrev i en stor bok. »Huru mycket?» sade biträdet. Jag kände att jag älskade henne. »Tolv kronor,» svarade jag alldeles på måfå. »Remontoirur av guld, tolv kronor,» sade biträdet till henne, som jag älskade.
Så småningom blev hon vänlig emot mig, kanske tyckte hon synd om mig, kvinnan är sådan, ser bror, men en kväll, då jag stod och väntade på henne utanför porten, bara för att se henne och följa efter henne, kom hon ned med biträdet, och han följde henne framåt gatan. Jag kände förfärliga kval, där jag följde dem: älskar hon honom, tänkte jag, älskar hon honom?
Dagens Ord
Andra Tittar