Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 oktober 2025
Och kanske, avbröt hon med en egen, ganska fin accent, blir du allvarsamt ond på mig redan innan vi kommer så långt som till Mariestad, så skils vi ... redan där.
Ty jag vet att edra överträdelser äro många och edra synder talrika, I den rättfärdiges förtryckare, som tagen mutor och vrängen rätten för de fattiga i porten. Därför måste den förståndige tiga stilla i denna tid; ty det är en ond tid. Söken vad gott är, och icke vad ont är, på det att I mån leva. Då skall Herren, härskarornas Gud, vara med eder, såsom I menen honom vara.
Han nafsade till och så fick han skällan i gapet. Jag ville nog ha den tillbaka ... för hvad skall Pikku nu ha, när han går ut? Den otäcka lurfven; nu blir du visst ond, mor, att skällan är borta.» Hon såg honom djupare in i ögonen och tryckte honom därefter intill sig.
"Kom ihåg att Gud ser dig, han som har omsorg om alla sina skapade varelser!" Jag blef alldeles tyst, ty jag hade mycket dunkla begrepp om Gud, och nu då Anna var ond, ville jag inte fråga henne. Jag gick hela dagen och tänkte därpå, och när kvällen kom styrde jag mina steg till hönsgården.
Melankoliens stadium höll emellertid på att ge vika, och han kände en hjertverksamhet, som började att alltmer plåga honom. Han blef ond på sig sjelf och tänkte med ovilja på att gå hem, se om barnen, huset och alltsammans. Den förra gamla vanliga retligheten kom åter öfver honom, men i ännu starkare grad än eljes. Han steg upp och gick hemåt.
Men i djupet av hans själ dväljes en skugga, som suckar i sitt mörker och vill stiga upp i tankens och känslans ljus. Dock, riddaren förbannar hennes suckan och besvärjer henne, som en ond ande, att förbliva stilla i sitt djup ty alldeles förjaga henne förmår han icke. Denna bild är Singoalla.
Jag börjar känna mig pånyttföda, vid uppvaknandet ur en lång och ond dröm, och jag fattar den goda viljan hos den stränge Mästare, som har straffat mig med hård och av högre förstånd ledd hand. Nu begriper jag Jobs dunkla och sublima ord: O hur lycklig är den man, som Gud straffar! Lycklig, ty de »andra» bekymrar han sig icke om.
Han lät Edmée gå med de andra, utan att ge henne något tecken, att de senare skulle mötas. Förtvivlad och förstämd kom hon upp på sitt rum. Hon öppnade dörren till den lilla, mörka trappan i muren och kunde då höra, hur han gick därnere i biblioteket, fram och tillbaka ut på bron och i trädgården in igen. Nej, hon kunde icke uthärda längre. Han fick bli så ond han ville, men hon måste se honom.
CECILE. Jag är inte ond på er! ERNEST. Åh, det är inte nog!
Gjorde hon min av att vilja följa honom, blev han ond, fick blodet åt huvudet och förklarade sluddrande, att han icke var något litet barn, som behövde tillsyn. Fick han gå ensam, gick han vanligen in i något hus, in till mer eller mindre främmande människor, åt vilka han gav alldeles galna namn och titlar.
Dagens Ord
Andra Tittar