Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 3 september 2025
Flocken av pustande och rödflammiga barnjägare nalkades lusthuset i långsam marsch, då i dess dörr framträdde som på en kasperteater Casimir och fru Olga. Den senare höll sina pekfingrar hotfullt framsträckta och den behagliga kroppen, framåtböjd i en båge, spänstig och spänd, höjdes och sänktes med fotbladen och studsade för varje gång lätt på tåspetsarna.
Ty han skall bliva överlämnad åt hedningarna och bliva begabbad och skymfad och bespottad, och de skola gissla honom och döda honom; men på tredje dagen skall han uppstå igen.» Och de förstodo intet härav; ja, detta som han talade var dem så fördolt, att de icke fattade vad som sades. Då han nu nalkades Jeriko, hände sig att en blind man satt vid vägen och tiggde.
Denne åt, som den ärade bjöd; då nalkades Petrus, Trädde i farstun, öppnade snart den knarrande stugdörrn, Stampade snön från föttren och tog välvördig sin plats in Högst vid bordet, där bänk med bänk i vinkel förenas.
Hyddan lämnade jag med bäfvande hjärta och tillslöt Dörren och vågade ej, förrn redan jag nalkades hemmet, Stanna och bedja en bön om frid för hans frälsade ande.
Jaså, du gör det! mumlade kyrkoherdens äldste son och nalkades hotfull; men fadern höll honom tillbaka, sägande: Stilla dig! Förslaget är gott och gillas. Leta du reda på barnen, så ska jag spänna för och köra fram. Så skedde. Kyrkoherden begav sig till stallet och äldste sonen begynte jaga. Ludwig sa till Brita: Låt oss hjälpa honom!
När nu ställets värdinna nalkades, reste sig alla gästerna och gingo henne till mötes; endast tante Sara blev sittande, vred upp fågeln på nytt, lyssnade betagen till dess toner och betraktade med tårfylld blick dess naturliga, nätta och livliga rörelser.
Och likväl var hon skygg, hon visste ej varför; likväl höjde hennes själ tysta ångestrop, då han nalkades henne.
Jag hade velat strida vid din sida med den andra knifven, men kan ej mer". Och hon slöt sina ögon, och jag såg att hon dog, och jag hade velat stöta knifven i mitt bröst, men jag ville ej lemna Det röda Hallonets lik åt fienderna. Jag tog det på min arm, afskar mina band och nedstötte hvar och en som nalkades under det jag bar henne bort.
Men dagen därefter, medan dessa voro på vägen och nalkades staden, gick Petrus vid sjätte timmen upp på taket för att bedja. Och han blev hungrig och ville hava något att äta. Medan man nu tillredde maten, föll han i hänryckning. Han såg himmelen öppen och någonting komma ned som liknade en stor linneduk, och som fasthölls vid de fyra hörnen och sänktes ned till jorden.
Dock, ej gammal en gång du skulle den ärade kalla, Hade du sett, hur lätt han emot mig trädde, hur munnen Log, då han nalkades, ömt och ögat strålade vänligt; Så syns ingen, som tyngs af ålderdom och af krämpor.
Dagens Ord
Andra Tittar