United States or Angola ? Vote for the TOP Country of the Week !
Vandren till stugan och vänten mig där, om en stund är jag färdig." Sade och vände sig om och gick tillbaka i salen. Tredje sången. Men till den välupplysta och välupptimrade stugan Gingo de modige skyttarne då, som befallde de voro. Skidorna ställde de först mot väggen och stötte i drifvan Käpparne ned, snön stampade de från föttren i farstun, Sedan trädde de in igenom den knarrande dörren.
Bägge jag hjälpte i växling och delade mödan med glädje, Längtande ut; så kufvades vid midnatten omsider Järnen, och männerna svängde med löje de lediga föttren. Snart uttogo de då en stock, lösskuren ur väggen, Gömd för spejarens öga af halm, som pöste i sängen, Denna togo de ut, och vi kröpo med glädje ur rummet.
"Ja, ha folk gjort de, så är dom int folk, utan nå'nting som är otäckare än allt styggt", sade Ante. Hans ögon lågade i månljuset och hans händer knötos som om han haft lust att klå upp det folk, som gjort detta. "Bara en katta", röt Maglena full af förtrytelse. "Jag vånne att den som gjort de här, sutte bunden om föttren och rädd, och hungrig, och frusen."
FRANK. Herr Dann, ni tänker nu på er million; Men vet och hör det utan alla fraser, Jag har mitt gifna pris och tar ej gracer. v. Man kommer då ej ur en fläck med den. Håll ut, min onkel, tröttna icke än! FRANK. Min fröken, passa på, gör ej grimaser! Hvem bjuder er stå kvar och gapa? v. DANN. Gå, Trygg! Är något otaldt än, så säg! TRYGG. Nej, herre. FRANK. Marsch! Rör föttren, gamla apa! v.
"De voro bra trötta också de där barnen, tänker jag", fortfor prästfrun, som alldeles icke hade något emot att barnen glömde deras försagdhet och sade ut hvad de tänkte så hon bättre lärde känna dem. "Int så farligt", sade Maglena påverkad af broderns ord. "De va' mest bena, som va' trött, och föttren, som de gått hål på. Men själf va' vi int trött när vi kom in i stugan. Nää, för vi va' rädd."
Denne åt, som den ärade bjöd; då nalkades Petrus, Trädde i farstun, öppnade snart den knarrande stugdörrn, Stampade snön från föttren och tog välvördig sin plats in Högst vid bordet, där bänk med bänk i vinkel förenas.
Skidor tog jag på föttren i hast och for till min granne, Han, som bodde mig närmst, en pipas väg, då man skyndat, Och då till honom jag kom och begärde ett lindrande bistånd, Gaf han det, broderligt delande med, hvad besparadt han hade. Åter jag skyndade hem med mjölk i en flaska på ryggen, Hann till gården och hann stugdörren.
Ingen annan Än Nikolos dotter kände språket; Men den sköna ropte till sin moder: "Skynda, goda moder, opp på föttren; Dessa turkar vilja hafva vatten." Modren uppsteg straxt och kom med vatten. Alla drucko; blott den unga Muza Drack ej, utan bad en bön till modren: "Ädla fru, med er må himlen vara, Men förunna mig er sköna dotter Till en trogen maka!"