United States or Monaco ? Vote for the TOP Country of the Week !


grund däraf att de många engelska franklinexpeditionerna icke medförde egentliga naturforskare, återstår ännu ofantligt mycket arbete, innan Nordamerikas arktiska arkipelag kan anses någorlunda fullständigt utforskad i vetenskapligt hänseende. Hvad man redan därom har sig bekant, lofvar mycket intressanta resultat.

Hon ber fråga, huru blomsterlökarna, som hon senast sände till er dotter, vilja trifvas och . Till hösten lofvar hon ett parti andra. Kanske gör hon dem sällskap själf, om ni tillåter. Hon behöfver se sig litet omkring i världen; hon är redan sexton år.

Se, om du lofvar förgäta en stund ditt bekymmer och lyssna, Läser jag sakta en sång, som diktats med tankar Adolf; Kalla den blott ej svärmande; , om fången han blefve, Skulle det hända; i allt är österland och är sanning."

Min domare, min fader blid, Du Herre öfver alla, Förlåt mig, hjälp mig, gif mig tid Och låt din stränghet falla, vill jag börja om nytt, Ej mer ditt lån förstöra, Men lära af en tid, som flytt, Ett annat lif att föra. Ett, Herre, lofvar jag ännu Och skall det troget hålla, Att gärna tillge såsom du Dem, som mig ondt förvålla.

LEIOKRITOS. är det gjordt, och nu i glädje vänder jag Mig bort från denne, bort från blod och fasor, bort Från hot och vrede, främst till den, som segern gaf Och gaf mitt välde trygghet genom dennes fall. Zeus, konung öfver konungar, allhärskare, Tag mot den tack, jag ägnar dig böjda knän, Och hör med blidhet åter, när för hägn och nåd Jag lofvar åt ditt altar hekatombers gärd.

Ref. kan icke sluta denna uppsats utan att yttra sin lifliga glädje öfver att även i denna del af Franzéns skaldestycken se en borgen för den store skaldens fortfarande ungdomliga verksamhet, en verksamhet, som ännu lofvar litteraturens vänner många njutningar, många rika skördar.

Skall jag nödgas höra allas varningar och allas försigtigheter, försäkrar jag att jag bestämdt i pur förtret ej aktar mig alls; men får jag bara ha allt ensam för mig, lofvar jag att vara rigtigt omsorgsfull om mig. Och Doctorn vet att jag brukar hålla ord" tillade hon, rätande sig med en litet stolt min.

Man såg fördjupningarne i hennes kinder, som förr i hennes ungdom spelat rollen af »kärleksgropar», och tänderna syntes en smula: Låt henne inte vara der länge, ni gifter er ju fort ni kan, lofva mig det. Samuli betänkte sig. Men hon såg bedjande honom. Säg, det gör ni ju, fort ni bara kan. Ja, hans röst var nu fast. Jag lofvar, fort jag kan.

Mor grät och sa, att jag skulle förlåta: det ska en kvinna isynnerhet kunna här i lifvet. En karl är ju inte mer än en fattig syndig människa, sa hon. Ack, det är inte en stackars kvinna heller. Hvad hjälper det att hon lofvar förlåtelse, när hon inte kan glömma? Gud hjälpe hvar och en, som har stått lur och fått gift i blodet!

Jag sätter mig en ångbåt, får det bära hvart det bära vill.» »Till Trosa, kanske?» »Åhnej. Jag ska väl laga att jag kommer en af kanalbåtarne.» »Tittar du upp innan du far?» »Absolut nej! Det får jag inte tid till.» ». Och man får väl aldrig höra af dig heller?» »Det är inte troligt. Det skulle kännas som ett band ifall jag lofvade det.» » lofvar du ingenting