Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 november 2025
Hans femte ord oss lära kan, Hur han af både Gud och man För vår skuld lämnad blifvit: "O Gud, min Gud, hvi", ropar han, "Har du mig öfvergifvit?" Hans sjätte ord, det innebar, Att nu den seger vunnen var, Hvarom all skriften ordat; Ej lif, ej död en lösen har, Som hans: "Det är fullbordadt".
När hon var borta, skulle jag kanske kallblodigt kunna skärskåda och bedöma hennes lif, men i hennes närvaro var det mig omöjligt. Hon behöfde ej annat än rikta denna mjuka, talande, magnetiska blick på en, och hjärtat värmdes ofrivilligt, alla klandrande inkast dogo bort på läpparna, en egendomlig darrning gick genom kroppen, och sinnet fyldes af välbehag.
Att detta är möjligt för den studerande är ju tydligt och att han i sitt senare lif kommer att äga bredare vyer, än den vanlige affärsmannen, som saknar akademisk bildning, är också tydligt, och det är naturligtvis slutet, som blir det afgörande; början är glömd och har ingen betydelse.
Modern hade i dag stannat hemma hos henne. Hon kunde ej besluta sig för att följa med till kyrkogården för att se sin älskade gosse, som alltid var så full af sprittande lif, bäddas ner i den mörka grafven.
Hon skulle gärna ha försakat smör och ost, om hon bara fått en bit af brödet med en nypa salt på. Och en enda liten klunk mjölk! Naturligtvis hellre en munfull. Hon hade velat gifva hvad som helst för ett helt glas fullt. Bara hon en gång i sitt lif ensam kunde få rå om en sådan där kanna fylld med halfskummad, rar, nysilad mjölk!
Morannal är öfvervunnen, hans här är slagen, hans söner hafva stupat, han står ensam kvar i sin blindhet, ett segrarens byte; och likväl äger han sin tröst och sitt hopp. Han står och faller icke med sig själf, hans längtan höjs till fäderna på molnen, hans bästa lif är att utan vanfrejd vara med dem, och han väntar att snart nå deras rymder.
Tankarne återvände till Bellas sjukbädd och möjligheten att förlora henne. Med en ångest, som hon ej kunde förklara, lyssnade hon till de oregelbundna andetagen, böjde sig ned öfver bädden och fasthöll en flik af täcket mellan sina händer med en sådan ängslans kraft, som om det gält att qvarhålla ett flyende lif.
Medan Runebergs sångmö hittills gifvit endast bilder ur den egna nationens lif: i Älgskyttarne dess allmoge, i prosaberättelserna dess borgarstånd och kustbefolkning, i Hanna och Julkvällen dess präste- och adelstånd, beträder hon med NADESCHDA den främmande världen i det land, hvarmed Finlands öde efter 1808 förenats.
Min Gud, behöfver man väl kunna trolla, För att ur tusen böcker fatta opp En konstnärs önskningar, hans mål, hans hopp, Det lif, som spänner i hans själ dess strängar? v. DANN. Förträffligt, allt det där är sant Och genom själfva stilens många slängar Tillika ganska grant. Ett enda synes dig dock obekant, Det enda, du, att han behöfver pengar. Ack, pengar! v. DANN. Pengar, pengar, kära du!
Jag tyckte, jag kunde icke resa utan att säga er det. Jag har aldrig Ni är ingen konstnär en papegoja är ni som aldrig tänkt en tanke i sitt lif Didrik Bruun stod blek af vrede, med högdragen min och händerna korslagda öfver bröstet som i Othello. Han fann ingenting att säga, men hans minspel uttryckte ett oerhördt förakt.
Dagens Ord
Andra Tittar