Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 juni 2025
En urfattig torparekäring. Åt mig. Å hut! Men såna är ni allihopa, torpare och bönder och gästgivare och länsmän och allt vad bofast folk som finns. Allihopa. Och jag skiter i det, gästgivare, jag skiter i det. Men lägger I det töserna till last så ska fan ha Sveriges bönder. Nu är det sagt. Han reste sig, slängde på sig rocken, satte sig åter, tog av hatten och torkade brättena.
Jag genmäler, att jag inte behöver skriva artiklar för den sämsta bland tidningarna i Stockholm, då den förnämsta tidning i Paris och i världen har öppnat sina spalter för mig. Då ställer han sig tvivlande, behandlar mig som skrävlare, fastän han har läst mina artiklar i »Le Figaro» och själv har låtit översätta en min ledare i »Gil Blas».
Tyckte han att hon borde beställa flera, det här var bara provkortet? Alldeles förbannat likt! Han tänkte på att han hade kredit hos Monna Lisa och ville inte vara ohövlig. Hon stod kvar länge och beundrade sig själv tills någon ropade bort henne. Gå, gå, ropade han till tidningsgubben som kom, jag har läst alla tidningar, alla, hör han! Gubben bara gapade av förvåning, men lomade i väg.
Hur utvalda och trygga kände sig icke dessa människor, som till och med i tyget på sina kläder hade slagit in var tolvte tråd under averop. Vaxljuset framför vaggan och båren hade det blivit läst över efter kyndelsmässans ljusgång kring kyrkogården. Saltet hade blivit signat på psalmsöndagsmorgonen under pilgrimernas gulnade palmkvistar från Rom.
Vid verkstäld undersökning hade befunnits att de flesta gossar och de flesta flickor voro hemfallna under en last, som var ungdomens farligaste fiende. Alltså gå till himlen i godt och talrikt sällskap! Han var icke ensam om synden! Dertill kom att i skolan talades öppet om saken såsom något hörande till hvars mans förflutna, icke seriöst, utan i anekdotform.
När fariséerna sågo detta, sade de till honom: »Se, dina lärjungar göra vad som icke är lovligt att göra på en sabbat.» Han svarade dem: »Haven I icke läst vad David gjorde, när han och de som följde honom blevo hungriga: huru han då gick in i Guds hus, och huru de åto skådebröden, fastän det ju varken för honom eller för dem som följde honom var lovligt att äta sådant bröd, utan allenast för prästerna?
Han hade där läst en märkvärdig recension, skriven av den nye akademikern, och hade fäst sig särskilt vid det livliga språket, som genomandades av en lokalpatriotisk hänförelse och frapperade med några nyuppfunna okvädinsord, som man sällan får se i tryck. Det var ett fynd! Vår store hade uppträtt på banan som tronens och altarets försvarare. Vad behövdes mera!
Men jämmerli, hur liten den båten är; kan den bära fyra personer?" "Stig in, syster, så får du prata sen", sade den gamle och hjälpte utan vidare omgångar den kolossala frun i båten, som sviktade under detta väldiga tillskott i last.
Och den groteska scenen började på nytt, de satt stilla mitt emot varandra och den vansinniga rösten talade: Ni trodde jag var dum? Rösten lät väsande som en orm. Ni trodde jag var dum! Å nej å nej jag har läst sönder min hjärna och sett mycket mer av världen än ni mycket mer än ni, hör ni det? Man kan inte lura mig, inte.
Ja Var har du dom? Nere hos Josef Nilson. Varför har du dom inte på ditt rum? Josef ville gärna läsa dom. Fadern tog upp räkningen och gick genom den. Det var tre sidor. Har du läst allt det här? Ja. Det var fan! Läser du Strindberg och Ibsen och Ellen Key? Ja. Läser du inte Kata Dalström också? Nä, inte ännu. Förstår du vad du läser? Ja. Det var fan! Det må jag säga: det var fan!
Dagens Ord
Andra Tittar